Förra veckan gick jag en sån där facklig utbildning. Hela veckan. Väldigt intressant och inspirerande på många sätt. Veckan gick alldeles för snabbt och nu känns det märkligt att det är åter till jobbet om någon timme.
Barnen kommer ju hem den här veckan och det är det finaste av allt. Även om jag oftast brukar vilja slita av mig håret i ren frustration så känns det alltid lite extra bra i hjärtat när de är här.
Två tentor ska också klaras av under veckan. Dels en essä som ska lämnas in och sedan vad jag trodde var någon slags salstenta, men som visar sig vara en uppgift vi har tillgång till under begränsad tid och som vi kan göra var tusan vi vill på en dator med internet. Jo, jag tackar. Misstänker att det sista jag hade kvar av självdisciplin försvann där någonstans.
Men nu får det njutas av den sista timmen frihet innan vardagen tar över, att solen faktiskt visar sig idag är att betrakta som en bonus.
