Idag fick Lovisa lunch på dagis. Det hade väl gått lite sissådär. Min annars väldigt matglada lilla tjej har kinkat en del sista tiden. Hon vill inte bli matad, men hon lyckas inte heller äta speciellt mycket själv utan tycker det är roligast att leka med maten. Nåja, det var väl inte det största bekymret.
Det personalen reagerat på var att hon inte ville dricka. Vad säger man? Ungen vägrar ju dricka. Vi har försökt truga henne enligt konstens alla regler sen hon började med smakportioner för nästan ett år sen. Men hon vill inte. Och ärligt talat orkar jag inte bry mig så mycket heller längre. Så länge hon inte tycks lida av någon vätskebrist får det vara bra.
Det som lyckas bäst är sånna där små tetror med sugrör.. men sånna kan hon ju inte leva på. Så vi harvar vidare. Jag vet inte hur många gånger jag försökte förklara att hon inte dricker. Hon kanske tar en klunk eller två sen får det vara bra.
Victor har hållt mig fullt sysselsatt hela dagen. Han är sällan nöjd den lille stackaren. Det ska vara mat, torr blöja, rapad, helst nyfisen och sen kanske, kanske det går bra att sova fem minuter. Någon enstaka gång per dag slår han på stort och sover en timme. På nätterna händer det att han sover två, ibland tre timmar.
Enormt påfrestande.
När Lovisa var i samma ålder blev hon äntligen nöjd och belåten. Det var när jag slutade med mina amningsförsök och helt gick över till ersättning. Hon blev mätt och nöjd.
Victor går det ju inte riktigt att utöva den taktiken på.
