Bokstavligt talat alltså. Lovisa skulle ju på kalas idag hos sin dagiskompis. Jag var med henne på kalaset och tyckte att det var så himla bra. Jag inte bara skriver en blogg utan läser ganska mycket bloggar och förvånas över hur barnkalas har blivit något slags ny statusgrej som används för att imponera på varandra. Det verkar ganska jobbigt.
Dagens kalas var verkligen bästa tänkbara. Kalaset var i en gymnastiksal, det var lite redskap framplockade så barnen kunde springa, hoppa, klättra, gunga tills de var alldeles slut. Det bjöds på korv och bröd och så en glasspinne till efterrätt. Barnen fick med sig en liten godispåse vid hemgång. Så himla enkelt och barne (även månag föräldrar) hade jätteroligt. Det behövs inte temafester, sju sorters cupcakes och allt vad det nu är. En halvsunkig gympasal och varmkorv går hem hos alla ungar.
