Ibland undrar jag hur sjukvården fungerar och hur krångligt det kan bli egentligen. Vi är ju som bekant en familj som stundtals behöver en hel del vård och det är ju jobbigt för oss alla. Oftast är det ganska enkla saker det handlar om och att då tillbringa en massa timmar på exempelvis akuten är ju rent ut sagt idiotiskt.
I måndag var vi ju som en flitig läsare redan noterat på sjukhuset och det gick ju relativt smidigt, bara 3 timmar för att få ett recept på antibiotika. Imorgon är det återbesök. Jag trodde i min enfald att man bokar in någon slags tid eller så om man ska på ett återbesök. Men icke, Silvio hade fått instruktioner om att gå till vanliga akuten och vänta tills någon har tid att bry sig om något som inte är ett dugg akut. Inte okej. Men detta fixade vår räddare Lotta som har ordnat fram en helt vanlig besökstid på ett bestämt klockslag på en vanlig mottagning. Att det skulle vara så himla svårt. Tack för det!
(Tån ser ut att vara ganska välmående och jag hoppas att det är beskedet vi får imorgon.)
