Om alla dagar var som denna skulle det kännas helt okej. Vi återhämtade oss ganska snabbt efter förmiddagens missöde och gick ut igen på eftermiddagen. Vi började med att vara ute på vår egen tråkgård, men det passade ändå ganska bra… en stund. Casper fick följa med ut så att han inte skulle känna sig övergiven, det gick ganska bra. Sen bytte vi till en annan gård och då tyckte inte Casper om livet längre. Han är så himla överbeskyddande gällande barnen så om han inte ser dem eller om de klättrar så blir han helt till sig och skäller på dem. Inte så trevligt, men vid det laget var han ganska välrastad så vi lämnade honom hemma igen innan vi gick till lekparken.
Där träffade vi kompisar från öppna förskolan så det blev en bra avslutning. Så värst trötta barn har jag dock inte 
.
Nu väntar vi på matkassen och Silvio, återstår att se vad som kommer först .
