När de ringde igår och undrade när de kunde komma och kolla sa jag att det går bra när som för jag ska inte iväg på något. Nu känner jag lite att en tid hade ju varit bra så jag slipper vara hemma och passa hela dagen. en bra grej hade ju varit att rasta barnen ordentligt innan det börjar ösregna. Eller kanske gå till affären. Eller ta en dusch. Ähh. Varför är väntar jag då? Jo, har man hund måste man typ vara hemma för de går inte in till någon med hund. Och rasta hund och barn samtidigt brukar vara precis världens sämsta grej så det undviker jag gärna. Vi blir bara arga på varandra.
Så vi väntar.
Armen är bättre idag. Lite ömt fortfarande så jag ska nog inte ge mig på tyngdlyftning eller något så jag klämmer till den där nerven igen, men jag fungerar ganska normalt igen.
