Alltså, jag tror aldrig jag vänjer mig vid hur mycket tvätt, disk och stök det blir med fyra personer. Jag är liksom konstant överväldigad. Jag tror att det ska vara som förr, när jag bodde själv och hade tvättid varannan vecka. En maskin med mörka kläder och en med lakan och handdukar. Ibland slog jag på stort efter långt sparande och tvättade en halv maskin ljusa kläder också. Det var då det. Nuförtiden är det ett måste att tvätta en maskin om dagen för att det inte ska svämma över med tvätt och det är ju ganska lätt att räkna ut hur ofta det sker. Det kan ju liksom gå några dagar ibland och då ligger det helt plötsligt tvätt högt och lågt i badrummet.
Nåväl, vad ville jag säga med det? Förmodligen ingenting. Bara att jag är lite less på allt ibland. Att det aldrig tar slut. Lite andrum tack!
Det blir ju inte bättre av att pissnissen Tassan använder tvätten som toalett. Så j ä v l a äckligt. Men jag tror inte att han tycker om Silvio. Taskigt, men sant. När Silvio var i Stockholm hände inte en enda “olycka” och det satte genast igågn när han kom hem igen. Förhoppningsvis har vi en person på gång som är sugen på kissemissarna. Det vore ju himla fint om de får bo hos någon där Tassan trivs med livet.
