…då tuffar vårt liv på precis som vanligt.
Någon cykel har jag naturligtvis inte lagat, så mycket fritid har jag inte haft. Sist tog det ju mig en hel dag och jag fick uppfinna nya svordomar då de traditionella inte riktigt räckte till.
Efter rasten på jobbet tyckte mitt bäcken att det var en bra idé att få en liten låsning eller så. Jag kunde helt plötsligt inte röra höger ben utan att det gjorde förbannat ont. Det gick bra att jobba ändå. Sen hade jag en snäll jobbarkompis som skjutsade mig nästan ända hem så jag behövde inte gå så långt. Efter en hel del vila hemma tog bäckenet sitt förnuft till fånga igen. Nu funkar allt som det ska och jag ska sova så att jag orkar ha en lika givande morgondag.
