Efter en, eller snarare ett par veckor med tråkmat, ätbar, men oinspirerad och jäkligt, jäkligt tråkig tänkte vi oss något lite godare idag. Jag pinnade iväg till affären så kvällens meny blir fläskfilé i kantarellsås med potatisgratäng och lite sallad. Gott, gott. Tyvärr har man aldrig råd med sånt här längre. Jag minns när jag pluggade, jag fattade aldrig grejen med nudeldieten, jag åt skitbra mat hela tiden. Relativt billigt var det också. Matpriserna har verkligen gått upp. Nu kan jag ju bara drömma om att äta sån mat varje dag. Konstigt. För inkomsterna är ju något större nu. Eller nä. Det var de ju inte. Studiestöd med ett par extrajobb gav en relativt bra standard.
Tror inte jag kom fram till nåt alls i det där inlägget. Jo, söndagsmiddag var det ja. Det är lite präktigt. Som att bo hemma igen. Då var det alltid stek på helgerna. Utom när jag och pappa bodde själva. Då var favoriträtten lövbiff, pommes och påsbea. Tur att mina smaklökar förfinats något sen dess 
.
