Jag och Victor var ju på sjukhuset också för att träffa hjärtsjuksköterskan och göra de vanliga kontrollerna vi gör 3 ggr i veckan, alltså väga och stämma av hur han mår.
Jag var rejält laddad då allt som kan strula med mat och liknande har gjort det så jag tog upp det. Jag förklarade hur dåligt allting fungerade nu och hade även med en lista på hur mycket han ätit senaste dagarna så att man kan se ett mönster.
Tack och lov så togs det på allvar och läkare kallades dit så att vi kunde utesluta att det skulle vara något annat fel på honom än trassel med maten. Så nu vet jag ju att han mår toppen enligt blodprover, EKG och allmän undersökning. Det vi trots allt kan se som positivt med det ändlösa skrikandet är att han faktiskt orkar med det och att han inte blir blå av det eller så. Det är väldigt positivt med tanke på hjärtproblemet.
Nåväl, nu har vi en ny plan. Vi skippar Lactulos ett tag, tills bajset börjar bli jobbigt att klämma ut och då kan han få en halv dos till det lättar lite.
Hoppas att det fungerar med att ta lite efter behov istället. Det skulle vara underbart om han fick må bra med maten och vi andra får lite sömn. Smo tur är vaknar inte Lovisa av hans skrikande på nätterna. Då hade vi inte haft det särskilt kul.
När jag ändå var ute och åkte tänkte jag tanka bilen lite. Tji fick jag. Jag fick baske mig inte bort tanklocket så nu har jag ytterligare en syssla. Jag som tänkt åka till någon större affär för att bla köpa lite billiga blöjor.
Nina kände sig dock vänligt inställd till mitt dilemma och erbjöd lift då hon ändå själv skulle iväg.
TACK! Och det var roligt också..
