Måndag är ju av någon outgrundlig anledning alltid lite nystart. Idag insåg jag att det bara är två veckor kvar till tenta så nu gäller det att plugga. Och det gjorde jag, det gick bra och jag lärde mig nog något också 
. De tyngsta bitarna har jag dock framför mig.
Kvällen slutade inte så värst roligt. Barnen hade lagt sig och jag trodde Lovisa sov. Tills hon kom ut och ville att vi skulle titta på hennes vägg. Hon var stolt, tills hon ganska snabbt förstod att vi inte var särskilt nöjda över hennes väggmålning. Hon hade såklart ritat jättefint och det hade ju varit helt okej i alla avseenden om hon hållt sig till papper, men det var visst för mycket begärt. Nu känns det så himla ovärt att vi lagt så mycket pengar och tid på att hon skulle få fint på sitt rum. Hon har ju varit duktig och inte ritat på vggar på evigheter… tills nu. Så himla tråkigt. Det var ju kul att ha ett fint rum i lägenheten. Nu är vi tillbaka på noll igen.
Överlag är det så himla fult hos oss. Det är ritat på typ alla väggar, möbler. Det mesta är trasigt på ett eller annat sätt. Jag vet inte, men ibland känns det som om jag fått barn som inte kan hålla sig inom gränser på något sätt, det går inte att lämna dem obevakade två sekunder för då är det något som blir förstört. Alla vet ju att man (jag) ibland behöver gå på toa eller så, och alltid (nästan) är något förstört sen på ett eller annat vis. Allt ska provas, från att rita på väggar till att se vad som händer om man häller ut ett paket mjölk på bordet. Jag vill så himla gärna ha det lite fint och mysigt här hemma och rent. Eller ja, rent blir det väl när det städas såklart, men det ser ju inte rent ut ändå när allt är sönder och väggarna ser ut som fan. Det går ju uppenbarligen inte att få ha det fint heller, jag trodde Lovisas rum skulle hålla sig (okej, Victor ritade en mindre grej för ett par veckor sedan), men icke. Vi får väl fortsätta bo i något som mest liknar en knarkarkvart när jag helt av allt vill få fina (läs: rena) väggar, ny fin soffa, hyllor, mattor och sånt. Det är inte kul att inte trivas hemma, det ska kännas skönt och avslappnat hemma. Jag blir bara stressad och ledsen av hur det ser ut. Och jag vet inte hur i hela fridens namn det någonsin ska kunna bli fint igen.
