Lätt hänt med en rullstol 
. När vi kom till dagis i morse var alla barnen från de olika avdelningarna ute på gården och Victor blev en magnet, det haglade frågor om vad som hänt och om han kan gå. Inte lätt att förklara för ett jättegäng nyfikna barn.
Hemma så var det plugg för hela slanten, jag behövde skriva klart en inlämningsuppgift och skicka in den. Det gick ganska smidigt, men det blir ju alltid lite bråk med word på slutet för att få allt att se rätt ut och det är alltid någon liten grej som inte blir rätt hur man än gör. Sjukt irriterande. Nåja, inlämnat är det och jag fortsatte sedan med matlagning. Om jag ska jobba gör jag riktig mat till lunch och så får Silvio värma på till kävllsmat åt sig och barnen, det funkar smidigast så. Idag blev det ännu en rätt från matkassen och det var också god, det kändes lyxigt med gott fläskkött, det mesta är så himla intetsägande nuförtiden så detta var en positiv överraskning.
Jobbet gick som jobbet brukar gå, jag sorterade en massa paket och körde en massa truck. Helt lagom arbetspass.
Nu på kvällen har jag ägnat mig åt att skriva ihop en liten lapp att dela ut till alal barnen på dagis så att föräldrarna kan hantera frågor hemma om Victors rullstol, det kändes enklast att göra så.
