Att Victor varit strulig med sin sömn är väl ingen större nyhet. Han firade sitt första år i livet med att sova 3-4 timmar per dygn uppdelat i halvtimmespass. Om vi alla var trötta? Jodå…
Sen har det varit bättre, men långt ifrån bra. Han somnar sent, senare än mig. Sen är han svårväckt på morgonen och mestadels är han trött och grinig. Det har inte fungerat helbra att väcka honom tidigt i hopp om att han ska somna tidigt och det har ju varit mer regel än undantag att vi varit försenade på morgonen.
Nu när Lovisa börjar skolan har vi valt att även väcka Victor tidigt och faktiskt så somnar han tidigare på kvällarna. Redan runt 22. Sent för de flesta barnen, men tidigt för honom. Ibland får han följa med och lämna Lovisa i skolan och ibland slipper han för att Silvio kan lämna henne på väg till jobbet.
Tro det eller ej, men det har fungerat bra. Jag är positivt överraskad. Sen han ju jag och Victor jättemysiga förmiddagar i alla stillsamhet. Jag jobbar med företaget, han pysslar lite med sitt. Sen pausar vi mellan varven, pratar lite, fixar skinkmackor och slutligen lämnar jag honom på dagis vid 11. Han vill fortfarande inte till dagis, han vill helst vara hemma och skrota med mig hela dagarna, men det går helt klart lättare.
