En av de där sakerna jag inte velat skriva om har idag fått ett slags avslut, eller kanske snarare en början. Nu känns det okej att skriva lite om det när det är klart och det handlar inte om att hänga ut någon eller så utan mer kanske informera om vad vi har gått igenom.
När Lovisa började förskoleklass var det inte mycket som fungerade bra. Lyckligtvis hade hon (och har fortfarande) väldigt bra fröknar som ville göra det bästa för henne så det var många och långa samtal jag hade med dem och slutligen kopplades skolpsykologen in för att de skulle kunna få rätt stöd. Skolpsykologen gjorde grundliga undersökningar och en preliminär bedömning som ledde till en remiss till BUP där vi varit vid ett par tillfällen för att slutföra utredningen.
Idag fick vi det slutliga resultatet som var helt väntat efter den preliminära bedömningen. Det kunde, som vi redan visste, konstateras att Lovisa har adhd och autism. För oss gör det egentligen ingen skillnad, hon är ju samma fina, underbara tjej som hon alltid varit, men nu med möjlighet att få mer hjälp när det behövs. Skolan har ju redan sen innan gjort saker så himla bra för henne så just nu blir det nog ingen större skillnad.
Så, nu vet ni.
