Alltid är det något. I måndags var det Victor som kräktes. Inget ovanligt med det egentligen, det händer ju lite titt som tätt när han härjat för mycket. Den här gången var det dock i samband med att det går väldigt mycket magsjuka på hans skola. Dumt att avfärda det som hans normala kräkningar alltså så vi fick snällt hålla oss till 48 h-regeln.
Det gav mig två dagar hemma med det lilla energiknippet. Han är ju inte den lugna att vara hemma med, men visst hann jag även få lite annat gjort 
.
Nu laddar vi för helg, inte så dumt det heller, en halvdag kvar för mig att jobba.
Jag fortsätter med min utrensning här hemma och visst sjutton är det skönt när det blir lite mer tomt på saker och det blir städat i diverse skrymslen och vrår. Det återstår visserligen en hel del, men det känns redan bättre och rensandet fortsätter.
Jag har överlag varit dålig på att rensa och ha mig, saker har liksom bara hängt med. Innan jag slog ner mina bopålar i min nuvarande lägenhet flyttade jag hut himla ofta som helst så det var lätt att bara slänga med alla saker, mycket var inte ens uppackat när nästa flyttlass gick.
Och här.. ptja, livet och orken har väl kommit emellan och saker har lagts på hög samlat med allt annat. Barn medför något slags prylsamlande av rang . Men nu så, nu ska allt onödigt och allt som kanske kan vara bra att ha någon gång försvinna. Har jag inte använt sakerna än lär jag knappast göra det sen heller.
