Här var det stiltje som aldrig förr. Har livet varit så händelsefattigt? Förmodligen…
Egentligen rullar det mesta på som vanligt. Det som inte rullar på som vanligt är min bil.
För två veckor sedan var jag i Trollhättan för att träffa lite skönt folk jag facebookhängt med i en massa år. Trevligt på alla sätt. Tyvärr rasade turbon på bilen. Mindre trevligt. Bilen är inte ens här hemma utan 15 mil bort. Detta måste såklart åtgärdas. Säga vad man vill om ekonomi och ha bil. Jag förstår logiken i att jag inte har råd med bil om jag inte har råd att laga den, lämna på verkstad och sådär. MEN, mitt vardagsliv fungerar inte så värst bra utan bil. Jag har väldigt kort tid på mig mellan att jag slutar jobbet och att barnen ska hämtas, inte blir det bättre av att de är på olika ställen och en har en rullstol.
I slutet av sommaren hade jag ju samma problem. Victor är ju den vars fritids stänger först, men det är väldigt otympligt att stressa till honom, släpa på honom, packning, rullstol för att hämta Lovisa. Så istället stresshämtade jag Lovisa, stressade ännu mer och hämtade Victor. Jag kände att jag var nära en hjärtattack. Den stressen var inte bra för någon alls. Så bil är ett måste.
Med detta blev ju liksom alla semesterplaner lagda på is då utflykter och liknande lämpligast sker med bil för vår del.
Slut på meddelande.
Hello blogger, i must say you have very interesting posts here.
Your website can go viral. You need initial traffic boost only.
How to get it? Search for; Mertiso’s tips go viral