Om man har Aftonblades plustjänst kan man läsa om fem olika sätt att gå ner fem kilo. Om jag provar alla sätten borde jag väl gå ner tjugofem kilo?

förmiddagen tillbringades hemma i all stillsamhet. Inte mer, inte mindrë. Bortåt eftermiddagen begav vi oss ut. Vi skulle ju börja med att välja lite tapeter och golv till renoveringen. Tydligen har de tagit bort mycket av golvvalen för oss så det var urtråkiga golv att välja. Nåja, det är ju lätt löst med mattor. Som är så praktiskt i samband med småbarn. Nåja.
Det blev ganska bra med tapetvalen. Det var visserligen inte så mycket att välja på där heller, de hade plockat bort en av katalogerna.
I vardagsrummet behåller vi en liknande tapet som vi har nu, inte exakt samma, men ändå ganska lik. I vårt sovrum (det som nu är Lovisas rum) blev det samma tapet jag valde till mitt sovrum i förra lägenheten, en vit med mönster. Jag fick för mig att jag ville ha det lite ljust och luftigt.
Hallen får någon ljuslila vilsam variant, köket får en ljust grön färg (inga tapeter utan man får bara välja färg och färgerna är väl sådär roliga). I datorrummet blir det en grön tapet. Lagom neutralt och bra om det ev blir Victors rum sen.
Till Lovisas (barnens sovrum till en början om det funkar) rum blev det ett par supersöta tapeter, de är vitbeiga med guldstjärnor.
När vi gick hemifrån fick vi också se att strömmen ska brytas hela måndag förmiddag. Så trevligt. Inte. Vi frågade om det på hos hyresvärden och de visst inget alls om det, de hade inte fått den informationen. Så bra.

Ner på stan. Vi åt sushi som planerat på mosho moshi. Alltid lika gott.

Efter det gick vill till FK. Det skulle lämnas in lite intyg och Silvio hade ett par frågor. Jag orkar inte gå in mer på det, men jag blir bara mer och mer övertygad om hus fruktansvärt inkompetenta vissa kan vara som jobbar där.

Nåja, efter det gick vi och kikade lite på stan, åt glass och sen gick vi hem. Och här är vi. Kvällssoftning. Victor somnade till sist. Lovisa gallskriker och vill inte alls sova. Lillstumpan är övertrött och lite febrig. Men hon får hållas en stund till. Stackars liten, men mest övertrött och vi får väl hoppas att hon somnar snart.

Fotografering av barnen inträffade visst inte, men kanske kan lösas imorgon förmiddag. Jag tänkte att det kunde bli någon fin bild som vi kan förstora och skickar till far- och morföräldrar.

Välja tapeter och golv.
Äta sushi.
Fota barnen.

NJUTA av livet

Gårkvällen var ganska lugn och sansad. Det blev lite pizza från Dannes och lite öl/vin/vatten på kvällen. Victor somnade på kvällen och vi kunde ännu en gång gå och lägga oss vettigt. Han höll sig sedan lugn hela natten, undantaget ett hungerskrik, men det är ju en piss i havet i jämförelse med hur nätterna brukar vara.

Idag var vi hemma och slappade på förmiddagen för att sedan ägna oss åt precis allting man kan ägna sig åt på eftermiddagen. Första anhalten var bvc med Victor. Det såg fint ut och han fick vaccination. Sen gick vi ner på stan och mötte upp Nina och åt lunch på Espresso. Gott.
Sen har man ju en sån där Lovisa och en sån måste springa av sig. Så det fick hon. En filt i gräset i Linnéparken och Lovisa var glad.
Nu är det nervarvning, Victor kvällsvilar, Lovisa har lagt sig allt är lugnt och trevligt.

Victor sov. Utan att skrika. Hela natten. Gnydde bara lite ibland.
Sen sak 2. Vi har städat. Det är inte skinande rent. Men det är rent.
Skönt.

Nu väntar dagens andra dusch och sen gå ner på stan, köpa ett par flaskor vin, fika medan vi väntar på Tellas tåg, förmodligen äta något med Tella och sen hem igen .

Eftersom Silvio fick en timmes sömn inatt så passade jag på att ta med mig Victor och fixa en massa ärenden medan Silvio fick sova några timmar och Lovisa var på dagis.
Eftersom det är tråkigt att springa runt själv till så vitt skilda områden så rekryterade jag Nina till min ärenderuna, hon nappade genast på ett motionspass.
Så, först ner till stan för att möta upp Nina och sen gå till optikern för att hämta glasögonen.
Efter det skulle jag till Vägverket för att ta kort på mig till mitt nya körkort. Jag och en fotoautomat. Man tog en serie med tre kort, jag körde igenom fyra sånna serier och undrade hur jag har lyckats få två barn .
Nåja, nu är det fixat.
På vägen därifrån gick jag förbi Baby& Kids. Jag hade funderat på en lite enklare vagn så att vi har två singelvagnar, det händer ju lite då och då att vi är på olika håll med barnen. Jag hittade vagnen jag sett ut, även till ett billigare pris så jag slog på eftersom det ändå var planerat.

Imorgon kommer Tella och stannar tills på lördag. Det ska bli väldigt trevligt. Lite hjälp med barnen ett par dagar och trevligt umgänge är ju aldrig fel .

Nu ska jag hämta Lovisa på dagis, köpa mer koksaltsdroppar till Victor och sen röja lite här hemma. Typ låta diskmaskinen och tvättmaskinen jobba lite.

Idag mår jag bra igen. Jihoo.. Eller ja, jag har inte feber och jag spyr inte. Men usch, min stackars mage verkar inte riktigt samarbetsvillig gällande att få mat i sig igen. Det gör massa ont i hela magsystemet, men det blir väl ordning på det också hoppas jag.
Idag tänkte vi än en gång ta itu med FK. Det gjorde vi inte. Det var lång kö. Vi får boka en tid med handläggaren istället.
Så vi fikade med HK en snabbis innan vi skulle ordna med tapet- och golvval. Men trots vår eminenta tidsplaering missade vi öpptettiden.
Nu ska jag ordna med middag.
Resten av familjen sover gott.

Först vaknade Victor vid 4 i morse. Jag kände redan då att jag mådde illa, men trodde att det berodde på att det var tidigt och jag var hungrig.
Tji fick jag. När jag hade sovit ett tag till var det raka vägen till porslinsguden och ha några riktigt seriösa samtal. Som om inte det var nog fick jag feber också. Jag frös utav bara tusan, men var förmodligen stekhet.
Så hela dagen har legat som ett vrak och försökt sova och hålla mig borta från att kräkas mer.
Nu äntligen känns det lite bättre och jag försöker jaga bort huvudvärken med ett glas blåbärssoppa.
Usch. Det måste ha varit något jag ätit. Igår åt jag två saker som inte de andra åt, sushi och ett smörgåspålägg. Sushin tror jag inte att det är för den åt jag ganska tidigt på förmiddagen så då borde jag väl känt mig dålig under dagen?
Nåja. Hoppas att det är över nu.
Stackars Silvio har inte haft det lätt. Efter att han fått sova två timmar under natten fick han själv ta sig an två riktigt gnälliga och skrikiga barn hela dagen. De är ju lite förkylda, de små skitungarna.
Hoppas på att jag mår bra imorgon så jag kan gå ut själv med barnen ett par timmar och låta Silvio sova.

Lovisa har blivit förkyld. Igen. Stackars liten. Hon hostade massvis inatt och idag har hon snorat en massa. Förhoppningsvis blir det inte alltför mycket värre än så.
Imorgon var det ju tänkt att umgås med Hannah och Martin lite och det vill jag ju inte gärna missa.
Just nu sover Victor faktiskt gott, men ja, det är ju som sagt när han får vara med oss.
Vilken skillnad det kan vara.
När Lovisa var så liten så sov hon nästan hela dagarna och då kunde man göra massvis med andra saker. Nu blev det ju inte så massvis med andra saker eftersom jag mest ägnade mig åt att spy inälvorna ur mig vid den här tiden förra året. Men möjligheten fanns.
Det är lite frustrerande för vi är ändå två som är hemma på heltid och ändå går det inte att få något gjort. Helt otroligt.
Men, men.. det blir väl rätsida på det hela någon gång. Om inte annat om 20 år

Det kan verkligen vara skillnad på barn och barn. Min enda erfarenhet av barn har varit Lovisa. Lovisa sysselsätter sig själv, går och pillar med sina saker, sover när hon är trött, äter när hon är hungrig och gnäller när hon har bajsat. Det finns nästan inget som är jobbigt med henne. Visst, hon kan också ha bra och dåliga dagar. Idag är en dålig för hon är förkyld igen så hon är lite extra trött och gosig.
Det är flera av er som är jättegulliga och erbjuder er att ta hand om Lovisa någon gång ibland så att vi ska få lite avlastning. Problemet är bara att det är inte Lovisa vi behöver bli av med för att få lite lugn och ro.
Jag har anat att det var så innan och det kändes verkligen av när vi var i Lund nu. De första dagarna var Victor på intensiven, där var han rejält nerdrogad och sov hela tiden, de har dessutom inget krav på att man måste vara där så vi gick dit ett par timmar då och då när vi orkade.
Fatta vad jag vilade de dagarna. Och sov. Helt otroligt. Jag kände mig nästan lite pigg ett ögonblick. Bortsett från all oro gällande Victor.
Nu är vi på hemmaplan igen. Och vi har en kille som behöver uppmärksamhet 24/7. Han sover i runda slängar 30-60 minuter i taget. Utom på natten. Då sover han ibland upp till fyra timmar.
Resten av tiden gnäller han. Han gnäller för vanliga saker som att han är hungrig, har blöt blöja, magknip, närhetsbehov. Men det är liksom inte en liten stund då och då utan då, när han äntligen sover sin lilla stund har han gnällt sig trött i ett par timmar.
Det är outhärdligt.
För alla.
Lägenheten ser ut som en soptipp. De stunder då Lovisa sover eller är på dagis är vi fortfarande så fruktansvärt slut så det finns ingen ork till att göra något annat. Skulle Victor mot all förmodan ändå somna till lite måste man vara i samma rum, precis i närheten och inte ägna sig åt något som han kan vakna av.
Det enda som ökat sen Victors födelse är vår speltid på WoW. För alla dessa timmar då man måste vyssja, vagga, mata, gunga kan man inte göra så vansinnigt mycket annat. WoW är kopatibelt att göra samtidigt.
Så varifrån min enorma trötthet kommer kanske inte är supersvårt att lista ut. Att jag sällan orkar göra något kan ju också ha sin förklaring. Innan det ens har blivit så lugnt så att man kan ta en dusch och klä på sig har ju helvetet hunnit bryta ut 17 gånger. Det tar liksom mer energi än vad det ger ibland att försöka sig på något.
Jag vill ju gäna umgås och sådär, men orkar inte alltid. Särskitl inte om det är oplanerat då han jag liksom ingenting att sikta in mig på.
Så avlastning för oss skulle ju vara att Victor får barnvakt. Men.. efter allt som har hänt har vi ju såklart lite problem med att lämna honom till vem som helst. Och ett ännu större problem är att ingen vill ta hand om honom efter allt som hänt. Ingen vill vara barnvakt och kanske vara den som råkar ut för att något händer med honom.
Så det är jobbigt. Skitjobbigt. För vi är två stycken som dygnet runt lägger all vår energi på Victor.