Nu ska jag och min förkylning gå och lägga oss. Får se om jag lyckas läsa något ikväll, har börjat med Guldkompassen, men somnar så förbaskat snabbt varenda kväll så jag kommer inte nån vart.

En hel massa blev tvättat idag, 4 maskiner. Tyvärr finns minst lika mycket till så det blir ett par tvättdagar, tar ju lite tid för skiten att torka också. Nu är det strax kvällsmat, ska bli gott. Är rikitgt hungrig nu faktiskt.
Blä, förkylningen är riktigt sugig. Jag ska gnälla lite på alla er som går sjuka till jobbet och smittar ner Silvio så han drar med sig en massa baciller och annat elände hem. Ja, jag vet att man inte har råd att vara hemma i ‘onödan’, men det här börjar fan bli löjligt.
Sen blir det Primo Paolo ikväll också, Paolo Roberto gör något vettigt på tv. Jag skulle inte heller bli särskilt ledsen över att åka till Italien och ägna mig åt en massa god mat.

Den i detta hushållet som kräver mest städning är… KATTEN! Vad i helvete?! Alltså, det är ju ett par stora projekt varje dag bara för att hålla ordning efter honom. Han lyckas tamejfan stöka till precis allt.
Min tidigare erfarenhet av katter har begränsats till att rengöra lådan, ge lite mat, gosa och leka lite. Någon gång har kanske en kruka eller så åkt i golvet.

Jag har fnulat ett tag över det eviga gitarrplinkandet från lägenheten under vår, det verkade vara samma låt om och om igen. Inget som störde nämvärt, men det hände. Nu kom svaret i tidningen. Grattis grannarna!

Tittar jag ut är det grått och dimmigt. Mitt huvud känns grätt och dimmigt, jäkla förkylning. Jag önskar att vår lägenhet var dimmig så kanske man slapp se all röra som inte blivit omhändertagen.
Igår tyckte Silvio att vi skulle vara lite bättre på att komma på namn till nya bebisen, kanske inte köra med almenackan den här gången . Pojknamn är ju redan klart för det blev ju aldrig använt förra gången. Men flicknamn. Suck. Vi är totalt oense. Eller rättare sagt, Silvio har förslag och jag dissar dem. Well, well, är ju faktiskt 2½ månad kvar om det går som det ska så tid att fundera på finns ju. Jag vet ungefär vad jag är ute efter, ska bara hitta något lämpligt .

Annars tänkte jag ta mig an bergskedjan av tvätt som ligger i tvättstugan nu. Dessvärre har vi inte så mycket torkplats som egentligen behövs, men jag får väl bli lite kreativ.

Förmodligen inte min starka sida. Såhär på kvällskvisten blev jag brutalsugen på chokladsås (och glass) så jag gick till affären och handlade det. Väl hemma igen lade jag upp vad jag tyckte var ett lagom lass, jag ör ju trots allt gravid.. Knappt halvvägs genom lasset blev jag mätt. Mätt. Mätt?!

Ny förkylning på gång. Trist. Det hände inte mer än så idag. Det har varit en väldigt lugn och stillsam dag, har inte fått något gjort alls. Men det kan vara skönt det också.

Måndagen bjuder på lite högkvalitativ ninjahumor.

Tidigt upp, en hel del WoW på förmiddagen. Sen somnade jag av i soffan och sov bort större delen av eftermiddagen. Middag. Sen var det Silvios tur att somna på soffan och sova bort en stor del av kvällen. Nu är det Lovisa som sover. Föhoppningsvis hela natten.
Snälla Silvio var och köpte lite godis innan, så nu mår jag illa också. Jag ville ha lite cholad, då har han köpt sånna där äckliga chokladöverdragna russin. Han påstår att det också finns kinapuffar i påsen, och det är ju gott. Så jag hävdade att jag måste provsmaka på allihopa eftersom de ser likadana ut, vilket resulterar i att Silvio inte får nåt av det. Eller så låter jag helt enkelt bli för jag är inte det minsta sugen på godis längre. Var det verkligen jag som sa det där sista?

Eller det känns så. Det märks att julklappshetsen börjar komma igång. Silvio vill ha en ljussabel, Lovisa vill ha en all inclusive karibienkryssning för hela familjen, jag vill ha lugn och ro. Alla frågar vad Lovisa vill ha. Ja, vad vill Lovisa ha? Hon blir ju lika glad för en träslev som en dator. Så det blir nog mest lite småsaker, nån kul leksak, lite kläder. Hon fyller ju faktiskt år ett par veckor efter jul och det känns roligare att fira för det är ju hennes dag.
Idag kom ännu ett rejält reklamblad från en leksaksaffär, jag vågade knappt visa den för Silvio. Han hittar så mycket han vill ha. Lovisa tyckte den användes bäst som tuggleksak.