Jag har verkligen fått en bebis till i magen som tycks ha ett enormt chokladsug. Lovisa var hopplös på den fronten och det resulterade i att jag fick äta en massa choklad stup i ett. Nu verkar den här skiten gå i storasysters fotspår och kräver att jag ska äta choklad. Typiskt.

Idag fyller Lovisa 8 månader! Det går minsann undan och har hänt massvis, särskilt senaste månaden.

Det var skönt som tusan. Nu är det väl dags att ta itu med dagens göromål. Finns en del som behöver diskas och en del som behöver tvättas. Känns lagom ansträngande. Skulle behöva göra lite mer, men det kanske får vänta tills Silvio kommer hem. Allting gör så ont nu. Det spänner och drar i magen hela tiden för den växer så mycket, på det har jag massvis med foglossning. Men, äsch, dumt att klaga. Det kunde alltid varit värre.

Jag måste återge vad som hände någon gång runt 1-tiden inatt. Hungriga som vi var, hur vi nu kunde vara det efter allt snacksätande begav sig jag, Silvio, Josse och Bella till oxgrillen för lite nattmat. Bella var minst munter över det förslaget, hon och Silvio hade precis haft en lång diskussion angående äta eller inte äta kött. Nåväl, hon kom på bättre tankar när vi upplyste henne om att det fanns mjukglass. Vi andra köper burgare. Bella köper en pommer och en mjukglass med strössel. Så långt är allt väl.
Tills människan demonstrerar tanken bakom inköpen. Glassen var tydligen dipp. Så pommes doppade i mjukglass. Vetifan vad jag tycker om den kombinationen.
Jag bara undrar vad hon skulle lyckas med för märkligheter om hon någon gång skulle få märkliga graviditetsbegär.

Nu har vi partajat så smått. Silvio mer, jag mindre. Hursom, det var skönt att vara iväg och bara ha kul hela kvällen. Det var toppenstämning och en del var fullare än andra precis som sig bör.
Nu väntar vi bara på att Lovisa ska komma hem från barnvakterna.

Natha är en renodlas knasboll. Hon har investerat i ett par leksaker som Lovisa kan leka med när hon är och hälsar på. I den här takten har hon köpt mer leksaker till Lovisa än vad vi själva gjort. Men det uppskattas!

Nu ringde det på dörren så då är det bebisleverans, nästan i klass med storken!
Tack H&M för att ni tog väl hand om Lovisa ikväll. Fast jag saknade henne lite ibland..

Ett par dagars beodrad vila samt ett par sömnlösa nätter genererar lätt en utläst bok.

Unni Drougge – Boven i mitt drama kallas kärlek

Baksidetext: Så träffar hon Niclas, och de blir besinningslöst förälskade. Han är ung och vilsen, men Unni stöttar honom – hon anar bara inte till vilket pris. Utåt är de ett lyckligt par, men hemma är tillvaron helt annat än idyllisk. Hon reser runt i Sverige och föreläser om mäns våld mot kvinnor men lever själv i ett misshandelsförhållande. Samtidigt som hon hjälper Niclas att bygga upp en framgångsrik karriär som litterär agent offrar hon sin egen. Niclas svartsjuka styr snart hela hennes liv. Bit för bit släpper hon taget om det viktigaste hon har: barnen, vännerna, skrivandet…

Jag tycker: Jag brukar gilla Unni, det här är definitivt inget undantag. Boken är väldigt, väldigt rak och ärlig, hon står för sin dumhet och hoppas att den ska lära andra. Jag har själv ingen personlig erfarenhet i ämnet, men det är lätt att känna med Unni i boken. Rekommenderas varmt, även om den är hemsk om hur en människa kan krympa sig själv så mycket.

Lite mer sömn inatt, välbehövligt på alla vis för oss alla.

Ikväll har Nina inflyttningsfest. Det har varit en hel del velande fram och tillbaka om vi ska gå eller inte. Nu känns det ändå som bäst att gå, att komma ifrån och kunna släppa tankarna ett par timmar. Det behövs. Lovisa kommer ha det toppenbra hos Hannah och Martin som passar på att öva sig tills det är dags för dem med en bebis.