Jag kanske fuskar eftersom jag redan har klarat av den biten idag?

Jag vaknade i morse av att min klasskompis som jag eventuellt skulle åka till Värnamo skickade ett sms och sa att hon inte åker nu på morgonen. Jag började genast kolla upp alternativ och kom fram till att tågen var inställda, men att vägarna skulle vara okej. Så den där bilen som jag senast igår sa att jag inte ville åka till Värnamo med fick trots allt köra mig till tentan.

Själva skrivandet gick snabbt då jag inte kunde så mycket kände att 15 sidor meningslöst svammel fick räcka. Att jag skulle få komma hem tidigt kändes bara skönt, jag bahövde ladda om lite. Ut ur Värnamo kom jag och sedan på påfarten till väg 27 tog det tvärstopp. Bilen ville inte vara med längre. Jag lyckades inte starta den heller. Så där satt jag och lipade såklart för det kändes lite som att måttet var rågat för vad jag orkar med. Efter ringande hit och dit blev det till sist bärgningsbilen som fick komma och rädda mig efter 1½ timme, när hon som körde bärgningsbilen skulle kolla på min bil startade den hur snällt som helst. Alltså, ärligt. Inga problem. Jag hade provat hur mycket som helst och så fort hon vrider om nyckeln så fungerar bilen. Nåja, kände inte för att köra hem den så körde den till ett ställe och fick skjuts till stationen för att ta tåget hem.

Strax är det dags för jobb och med även trasiga cyklar får jag gå eftersom det inte ens gång någon vettig buss dit. I väntan på att gå till jobbet tröstäter jag choklad (får jag inte göra det idag får jag aldrig göra det) och tittar på gubbarna som lägger nytt tak på grannhuset efter att taket blåste av igår.

Just nu pågår väl den stora stormen och visst har det rasslat en del under kvällen, men nu tycks det lugnat sig lite. Imorgon ska jag ju till Värnamo för att skriva tenta så jag hoppas att det inte är allt för svårt att komma fram. Ska åka bil dit med en annan i klassen och sen får det bli tåget hem så att jag hinner till jobbet. Bara att hålla tummarna för att allt fungerar som det ska.

Hemma försökte vi oss på att titta på Nils Karlsson Pyssling. Filmen kom förra veckan, men Victor vågade inte titta på den för han var rädd att han också skulle krympa. Idag, med hela familjen i soffan gick det bättre och det var inte så läskigt som han hade förväntat sig. Nu ligger han och sover under soffbordet. Knasiga unge. Han tyckte att stormen var lite otäck och kom inte till ro, konstigt nog gillar han att ligga på golvet, utan madrass. Knasigt, men jag får nog ta och lyfta in honom i lämplig säng nu .

Först lite sovmorgon som var väldigt skönt eftersom jag sovit dåligt under natten. Silvio luktade inget gott efter festandet . Sedan fick det vara inköp av nya sneakers till Lovisa, de hon köpte för en månad sedan var för krångliga att ta av och på, sista tiden har det visserligen varit gummistövelväder, men hon har fått skavsår på ena hälen så det kan vara skönt med sneakers de dagar som är torra. Nåväl, det är väl ändå dags för vinterkängorna ganska snart.

Sent, sent på eftermiddagen gjorde jag det stora misstaget att somna. Det var visserligen skönt att sova en liten stund, men jag borde ju veta att jag blir så in i bängen illamående om jag somnar sådär sent. Så det var den lördagkvällen det.. ägna ett par timmar åt att inte kräkas. Att jag aldrig lär mig…

En rolig nyhet för dagen var att mamma har gift sig. Hon har inte sagt ett endaste knyst och det måste var världsrekord för henne. De hade inte velat ha något storartat och de fick de ju inte heller när ingen visste om det . Men GRATTIS till mamma och Kalle .

Jag är verkligen inne i pluggbubblan nu. Det är lite småtråkigt just med tentaplugga att det blir så mycket hemmasittande. Nåväl, får igen det med råge sen för på den ena kursen vi ska börja så får jag snällt åka till Värnamo för att kunna ta del av föreläsningarna.

Nu har jag gått över på ekonomipluggandet och det är ju helt klart lite motigare, jag är ju inte så intresserad.

Och hur det gick med min budget jag gjorde igår? Inte så bra. Dålig månad helt klart och jag kunde kasst konstatera att det mest handlade om att betala räkningarna och sedan leva på vatten och kärlek i en månad. Går jag inte ner i vikt den här månaden lär det aldrig hända för det finns inget utrymme för varken godis eller särskilt mycket lunch för min del. Nåväl, man ska vara glad för att ändå ha tak över huvudet och mat på bordet. Det fanns ju månader då vi knappt visste om vi hade det och det är tyvärr det vi får betala igen nu, därav sinnessjukt lite pengar nu istället. Inget ovanligt, vi har ju gått runt på de här summorna i flera år nu, taskig timing bara med ovanligt mycket och stora räkningar.

Det känns som om det är mycket att göra just nu. Det där med att tentaplugga tenderar alltid att få tiden att kännas knapp. Nåväl, jag försöker göra annat också, inte i lika stor utsträckning som förr då min lägenhet var skinande ren på varenda milimeter när jag hade tentavecka. Nu ligger jag på en lite mer rimlig nivå . Jag ser helt enkelt till att hinna med det vanliga livet också, det får räcka.

Idag fick barnen med sig en massa reflexer till dagis att dela ut till sina kompisar. De tyckte att det var ett roligt uppdrag. Det är Silvios jobb som delar ut en massa reflexer de här dagarna och då var det väl inte mer än rätt att även barnens kompisar skulle få. Sen är det säkert som med skomakarens barn att allt slutar med att just våra barn har minst reflexer. Tur att vi till 99% håller oss på gångvägar och att det är inbyggda reflexer i de flesta ytterplaggen. Jag däremot skulle behöva skärpa till mig…

Ikväll tänkte jag leka lite Lyxfällan också. Ja, jag ska alltså inte ta hit ett TV-team som klagar på mitt bristfälliga ekonomiska sinne. Snarare ska jag göra den sista biten och knåpa ihop en liten budget. Vi insåg att det kommer att bli en ganska stram månad och dessutom är dte hög tid att lägga undan lite pengar till julklappar och födelsedagspresenter så det får bli en ordentlig budget. Jag provade ju det för något år sedan och det fungerade ju fantastiskt bra… till jag slutade med det.