Nu har vi konstaterat två saker på den här bloggen. En av dem är att Victor gillar rosa. Den andra är att Victor gillar kjolar.

Jag är ju som bekant med i en himla massa facebookgrupper, och i en av dem visas det bilder på barnkläder och tipsas om kläder, märken, rabatter, butiker och ptja.. lite av varje för alla som är klädtokiga kort och gott.
En mamma postar bilder på sina barn där pojken har kjol, klänning, kläder med volanger och annat som kan anses vara tjejigt. Det är pojkens kläder och pojken tycker själv att det är fina kläder och använder dem. Pojken är fyra år.

Och idag var någon givetvis tvungen att skriva något ganska så elakt om det, om hur illa det är att man tar på barnet kjol och att man inte tänker på barnets bästa och att det kommer bli retat. För barnet är ju litet och vet inte bättre så om mamman köper tjejkläder så använder barnet de kläderna.
Personen fick en hel del mothugg både av mig och andra. Personen gick ju in i den klassiska försvarsställningen att det finns åsiktsfrihet, yttrandefrihet och sånt. Och ja, det finns det ju, men bara för att man tycker något behöver man ju nödvändigtvis inte yttra det.

Tillbaka till ämnet. Ett barn som är fyra år har en helsikes stor vilja när det kommer till klädval. Du får inte på en fyraåring kläder som den själv inte har valt. Och ja, många har åsikter om kläder och vad som ska vara tjejkläder respektive killkläder. Men återigen en fyraåring vill ha på sig något den tycker är fint och en del är balla nog att strunta i om det är okej att bära plagget eller inte för det är fint och det är vad som räknas.

Jag är ju som bekant inne på min andra fyraåring och jämfört med den första så är de väldigt olika. Enda likheten är att båda gillar rosa och båda tar inte på sig något annat än de själva valt. Lovisa är väldigt påverkad av kompisar och har många åsikter om vad som är tjejkläder eller inte. Victor å andra sidan vet om normerna och skiter fullständigt i dem för det är viktigare att ha på sig en fin färg, eller som igår – en snurrkjol.

Det vore mycket skönare om vuxna lite oftare biter sig i tungan istället för att förmedla sina normer vidare till barnen. Inte det lättaste, jag vet. Jag har också åsikter och ideal, men de får stå tillbaka ganska så ofta då jag tycker det är viktigare att barnen har ett öppet sinne och är snälla mot sina kompisar än att reta för att någon har fel färg på sig.

Lite mer lättsamt får jag också knipa igen kakhålet när Lovisa väljer kläder för hon matchar alla möjliga och omöjliga färger och mönster så jag undrar vilka skojiga droger hon går på. Men hon tycker det är fint och jag får hålla med för jag tror jag missgynnar barnen i längden om jag ska hålla på och styra och köra över dem med mina ideal.