Vi är egentligen ett ganska stillsamt och skötsamt litet hushåll. Eller var. Nu har vi en natthuligan som gör allt för att förstöra nattsömnen för den här sidan av Växjö. Jösses. Skrik, skrik, skrik. Några timmars sömn. Sen lite skrik. Sova på pappas bröstkorg. Mera skrik.
Jag älskar förkyld bebis som samtidigt får tänder och är hård i magen.
Bortåt eftermiddagen ska jag bjuda ut Silvio på lite lunch. Jag har i en veckas tid varit äckligt sugen på kinamat så det är lika bra att göra slag i saken. Men det kanske är Lovisa som bjuder, hennes barnbidrag 
. Och reseersättnign från landstinget. Generöst tilltagen givetvis. För en resa på 18 mil enkel väg får vi 116 kr. Men vafan, bättre än inget.
TACK Hannah och Linda för julkorten 
. Jag har i ärlighetens namn inte skickat ett enda. Skyller på en släng av extrem lathet.
