Ja, jag kom att tänka på en sak när jag gav mig in en diskussion på facebook. Jag är med i en grupp för hjärtbarn som varit på avdelning 67 i Lund. Någon där undrade över försäkring och vilket bolag man kan ha. Den som tidigare läst här kanske vet att det är lite småknepigt med försäkring till barn med kända fel. De stora försäkringsbolagen vill inte ge ersättning för något realterat till felet och då kan det ju liksom lika gärna vara då 95% av all tid man lägger på sjukhus och liknande rör sig om felet. Nåja, vi har barnen i ett bolag som visserligen ger lite lägre ersättning och har en karens på 12 månader, men som ger ersättning oavsett. Fungerar toppen. Men sen frågade även den här personen som undrade om försäkringar om de betalar ut ersättning för ärr.
Jag blev nästan lite ställd. Jag har inte tänkt tanken på att försöka få ersättning för ärr. Det skulle ju kännas lite konstigt. Ärret, eller ärren som Victor har är ju inte något som jag ser som negatvit utan det är ju positiva ärr, en markering för något som har gett honom en chans att få leva och vara så nära på normal som man kan bli. Något mycker vackert i mitt tycke och något jag hoppas att Victor kommer att känna samma inför när han blir större och förstår vad det handlar om. Just nu bryr han sig inte alls, och ingen annan heller i familjen. Vi kanske är lite vana med diverse konstigheter, med halva hjärtan, halva armar och sådär 
. Jag har väl ett halv vett för att dra mitt strå till stacken..
