Efter att ha hört ett mantra från Victor sägandes “Dumma mamma” så var det dags för utvecklingssamtal om Lovisa. Och det var ju lite trevligare. Att hon älskar att rita och måla var ju inte direkt en nyhet för mig, men jag fick höra vad hon gjorde för bilder på dagis och de är visst imponerade över hennes förmåga. Hon ritar inte bara bilder utan har en hel historia i sina bilder och kan berätta hur mycket som helst om allt som händer. Jag är glad att det finns något hon älskar att göra och som ger henne ro. När hon ritar är enda gången hon verkigen kan koncentrera sig. Och sen var det ju en del mindre bra saker också, men de var jag ju bekant med sen innan då det är exakt likadant hemma så vi kämpar vidare och gör det bästa av situationen.
Hon är bra fin, min lilla flicka.
