Varför bryta ett vinnande koncept? Det har i vanlig ordning inte varit en lugnt stund. Har det inte varit ombokning av tandläkartid har det varit fotbad i katternas vattenskål. Har det inte varit tröttgnälliga barn har det varit matvägrande och helt plötsligt sovande barn. Varje dag är helt oförutsägbar, det är bara att hänga på och hoppas att det blir det bästa av situationen.

Lovisa hade gett blanka tusan i att äta något idag på dagis, istället hade hon skrikigt och bråkat. När jag frågat varför hon inte åt sa hon att det var för att hon inte tycker om potatis (jag antar att pappa och mamma har väldigt svårt att hålla sig för skratt just nu). På dagis brukar hon alltid äta jättebra och det är skönt eftersom hon kan vara väldigt kinkig med mat hemma. Så när hon kom hem klämde hon i sig inte mindre än fem leverpastejsmackor. Det får väl anses vara mat det också. Sen beställde hon spaghetti och köttfärssås till kvällmat, vi kan väl säga som så… hon åt inte särskilt mycket. Den trötta Victor somnade precis innan maten så han fick fortsätta med det, det går ingen nöd på honom idag.

Imorgon ska jag äntligen på intervju på det där stället där jag hoppas att jag ska få jobba. Jag vill så himla gärna ha jobbbet och jag hoppas att den känslan hänger i även imorgon.

Idag ringde det från “jobbet” (bamanningsföretaget som ger mig jobb lite då och då). De hade eventuellt en riktigt trevlig tjänst till mig. En deltidare med sådär lagom lite/mycket tid så att jag hinner med skolan i lugn och ro. Imorgon ska jag iväg och träffas för lite mer prat om jobbet. Skulle hemskt gärna vilja ha just den tjänsten för den verkar så himla perfekt för just mig.

Och appropå telefoner. Silvio ringde när han hade lunch och jag satte på högtalartelefonen så att barnen skulle få prata med honom. De tyckte det var väldigt konstigt att pappa kunde vara i telefonen utan att synas, men Victor tog initiativ och pussade telefonen. Båda barnen pussade sedan på telefonen i hopp om att de pussade pappa. Sött så det förslår!

Efter en sömnlös natt (hostande Victor och sparkande Lovisa) var det nog bara Silvio som sovit bra (han var taktiskt och la sig på soffan). Barnen var griniga, jag var trött. Runt lunchtid såg jag att Hannah skickat sms och frågat om vi skulle ses och köra lite lekplatshäng. Ypperligt förslag. Jag och barnen for ner till Strandbjörket för lek och fika, Silvio mådde lite tjyvens så han var hemma och vilade. Tyvärr lurades solen och det var ganska ruggigt ute. Barnen sprang runt som vildar (mest Lovisa) och alla verkade nöjda när vi for hem igen.

Imorgon blir det vardag igen, öppna förskolan på förmiddagen sen får vi se vad vi vill och orkar.

Idag har det varit strålande solsken så vad passade bättre än en promenad. Jag och Victor tog oss an den uppgiften.

Förmiddagen var inte fullt lika trevligt. Barnens rum såg för jä-a stökigt ut och de ombads plocka upp om det skulle bli något lördagsgodis. Det var mycket gnäll och nej och allt annat, men efter några timmar föll poletten ner, sakerna plockades upp och det gick bra att dammsuga. När allt kom omkring tog det ju bara ett par minuter.  På dagis och öppna förskolan är de givetvis jätteduktiga på att plocka undan och städa, men hemma skiter de fullständigt i det så nu får de skärpa till sig lite faktiskt. Det är inget betungande ansvar de har, de ska (med hjälp av vuxen om det behövs) plocka undan leksakerna efter sig.

Den här veckan har gått ganska segt även om jag gjort mycket (för att vara jag). Idag var dock ingen bra dag, båda barnen har varit helt aviga och bara vrålat ‘nej’ till nästan allting jag sagt. Då är det inte så himla roligt. Vårt vattenhål hade ju dessutom sportlovsstängt så vi har ju fått roa oss på egen hand. Barnen ville inte ens vara ute och leka, vi gick ut, men det blev bara en sväng till affären och sen hem igen för de ville ingenting.

Nu får det bli natti natti. Imorgon får Lovisa en efterlängtad present eftersom hon varit så duktig och varit utan blöja dygnet runt den här veckan. Nu känns det som att vi är i mål.

Det handlar inte bara om undermåliga frimärken.

Jag har ju gjort annat också. Som att storhandla. Mycket välbehövligt. Och lunchat på stan med Silvio. Lämnat och hämtat barn. Fått solen i ögonen. Hunnit tänka på att overall nog är lite overkill. Skälla på Victor för att blanda kattmaten med vatten ett par gången.

Och nu tänkte jag faktiskt sova för det har det varit lite sämre med i veckan.