Sen vi fick renoverat och snyggt här hemma har vi fått märkliga husdjur. Det är några små, små bruna skalbaggar som lite då och då tar sig en liten strapats över golvet. I somras fanns det massvis av dem i vardagsrumsfönstret. Då kändes det faktiskt lite otrevligt. Nåja, jag har googlat och det verkar inte vara någar “farliga” kryp så de får väl bo här. Problemet är nu bara att Lovisa så är LIVRÄDD för alla typer av småkryp har fått nys av de här snyltgästerna. Igår kanske det var en som klev lite på henne, eller så var det bara ett skräp, hursom, hon fick fullstädnigt panik och gallskrek och klöste sig själv en bra stund för att få bort “nyckelpigan”. Till slut var hon lugn igen och somnade.

Tills nu, då hon fått för sig att en yttepytte sårskorpa är en “nyckelpiga” så nu har hon panik igen och river på sårskorpan som är för liten för att ens kunna pilla bort så nu vill hon klippa (!!!). Hon fick ett plåster och ptja.. det stillade ju paniken lite. Jag vet inte vad man ska göra när hon får sån panik för det går inte att få kontakt med henne för att kunna resonera, hon bara skriker och är hysterisk.

Försöker komma ifatt lite med allt som är att göra här hemma. Främst RENSA, det är så mcyket som inte behöver vara här, men som givetvis tar en massa plats. Barnens urvuxna kläder sorterade jag ju i höstas inför loppisen sen hände inte så mycket mer. Nu har jag äntligen börjat ta tag i att sälja av en del av kläderna. Det går sakta, men säkert. En del skulle ju också slängas för att det är så bedrövligt fläckigt. Sist, men inte minst finns de där kläderna som är hela och rena, men som inte har något större säljvärde. Gällande dem skickade jag ett mail till kvinnojouren och frågade om de ville ha kläderna. Nu inväntar jag svar. Ska de ändå iväg känns det ju alltid bra om de verkligen kommer till nytta.

Nu har äntligen plogbilen varit här så snart ska jag iväg och hämta en TV vi fått till skänks. Den stora vi har i vardagsrummet börjar ge upp livsgnistan så den får en ersättare tills vi har råd att köpa en platt som inte är så skrymmande. Jag misstänker att vi kommer bli Sveriges sista familj med platt-tv den dagen det väl inträffar, men ptja.. vi har liksom andra prioriteringar.

Idag var vi en sväng för att kolla glasögon på lite olika ställen. Jag och Lovisa var ju och tittade på ett ställe i torsdags. Vi hittade ett par jättebra idag, men Lovisa var inte alls på humör, men vi fick lite tips av biträdet så vi avvaktar lite tills en dag då Lovisa är positiv och att vi kan ta det då. Det behöver ju inte ske just idag, men inom närmsta tiden vore ju bra.

Lite lördagsgodis på det gjorde fröken på bättre humör.

Fick svar av “min” lärare och det gick bra att börja igen. Eftersom jag fick den här snilleblixten några veckor försent har jag precis missat en kursstart så jag får vänta några veckor till på nästa kurs och sen föreslog hon hur jag skulle lägga upp det under nästa läsår. Det här kan väl bara bli bra? Imorgon ska jag försöka hinna med att kontakta “mitt” jobb också, det vore ju förträffligt om jag ändå kunde börja jobba lite tidigare. Attans att jag inte tänkte på det när de ringde för några veckor sedan och ville anställa mig igen. Jag var så inställd på att hitta heltidsjobb då och eventuellt börja med skolan igen till hösten om det hade ordnat upp sig för Silvio.