Ja då var det bra mörkt ute. Dagen har gått så otroligt snabbt, satt ju länge med testet sen var det full rulle med barnen. Efter det tog jag itu med diskresterna från helgen, det funkar bara om man får dra igång Gold på radion och sjunga med lite lagom falskt i alla cheesy låtar. Två sovande barn har jag nu och snart är jag också sovande för jag ska upp dundertidigt imorgon.
På kvällen imorgon ska vi iväg på något riktigt roligt (tycker vi, men säkert ingen annan).
Tur det finns gatlyktor.
Jag skickade iväg resten av familjen till öppna förskolan där de fick roa sig bäst de kunde. Jag satt ju hemma och dona med de där testen, efter lite smärre tekniska problem gick det bra och jag hoppas att det jag fick ihop visar att jag skulle passa alldeles ypperligt för jobbet. Imorgon väntar intervju så det känns lite pirrigt i magen. Det är ju alltid lite pirrigt med intervju, men det här är ett jobb jag verkligen skulle vilja ha samt att det faktiskt är något jag är utbildad till så det är ju bara win win hela vägen.
Silvio och barnen fick sin beskärda del av action efter öppna förskolan. Någon person fick ett EP anfall och stupade i backen. Silvio ringde efetr ambulans och det kom en läkare från del närliggande vårdcentralen så jag hoppas att allt gick bra. Lovisa tyckte att det var otäckt, men jag har sagt både till henne och Victor att de var jätteduktiga som ringde efter ambulans och inte bara struntade i det. Hoppas att hon kan känna att hon var med om att göra något bra.
Ja, allt det där pyntandet jag skulle ägna mig åt. Jag fastnade i min sköna stol och sen hände inte så mycket. Inte något som gör någon större nytta i verkligheten, men det gjorde gott för min allmäna lättja. Och det är inte heller så dumt, men innebär att jag har mer att göra imorgon. Funderar på att skicka karl och ungar själva till öppna förskolan så att jag kan sätta mig med en uppgift jag har att göra, ett litet test inför en intervju jag ska på. Jag behöver nog lite stillhet för den uppgiften. Sen kan vi ha skoj!
Vi for ner en vända till stan för att se om årets julskyltning var något att ha. Det var kanske inte så jättespännande, enda vi såg som var roligt var att MUS hade levande skyltdockor. Annars var det mest kallt och blåsigt. Vi köpte 1 kg kärlek i form av en urgod parmesan så nu är förrådet påfylld för ett tag framöver.
Hemma igen hängde jag upp stjärnan i barnens rum, den var lila och grön med glitter och grejer på. Ska försöka ta en bild imorgon också när det är ljust så det går att se alla fina färger. Efter maten ska jag ta itu med gardinbyte i vardagsrummet och upphägning av stjärna samt ditställning av stakar, sen får det vara nog ett par veckor framöver.
Jag och Lovisa åkte ut på en liten inhandlingsrunda. Det var ungefär två butiker vi skulle till så det var inte så värst avancerat. Först köptes en ny bilstol till Lovisa, det känns lite läskigt. Att hon blivit så stor och åker framlänges nu, attan att man ska hålla på och föda upp basketspelare. Nästa stopp blev City Gross där vi köpte lite mat och sånt. Inte så spännande, men en fika blev det också. Lagom pris med 15 kr för kaka och dricka.
Dagens väckning var något stillsammare än vanligt, istället för att minst ett galet barn gör ett wrestlinghopp på mig så ropade Victor på mig. Han ville väl egentligen inget särskilt mer än att han hade kissat väldigt mycket.
Sen blev det snabbt frukost och vi tände första ljuset i adventsljusstaken. Mysigt som bara den. Barnen påpekade dock att vi hade glömt tända de övriga ljuset, men jag förklarade att man tänder ett nytt varje söndag och när vi har klarat av alla så är det jul. De gick nästan med på den förklaringen, Lovisa gick all in och satte sig i vardagsrumsfönstret för att spana efter tomten.
I år dekorerades staken med hasselnötter, ibland måste man ju prova något nytt. Jag föredrar nog mossa, men det här kändes lite enklare med pilliga barn.
Då får det allt bli lite adventspynt här hemma. Röda gardiner, stakar, stjärnor och kanske lite pepparkaka. Inte nog med det, vi ska hinna med lite julskyltning/julmarknad också för att kika lite.
Nu börjar det verkligen närma sig jul och det är mycket funderingar kring julklappar, särskilt Lovisa engagerar sig stenhårt i det och vill ha hur mycket som helst. Hon hittar nya saker varje dag hon vill ha. Och sen kommer ju nästa fråga, var vi ska fira jul. Det lutar åt att åka till Silvios föräldrar om vi kan ta oss råd till det, men det får vi väl göra. Dels var det ju tre år sedan vi hade julfirande med dem och då var Lovisa en liten loppa och Victor fortfarande i magen och levde rövare. Sen kommer ju också Silvios andra syster dig så jag tror mina kära barn skulle tycka att det var lite roligt att leka med de kusinera som är lite mer i “rätt” ålder. Det blir nog bra hur vi än gör, men som sagt skulle det inte vara så dumt att komma iväg lite på stort julkalas. Man får ju dela upp det hela lite efter förmåga, helt klart en nackdel med att ha sina familjer så utspridda.
Nu sova! Godnatt alla (fast för de flesta är det nog morgon när ni läser 
)
I “godisaffären” hittade jag denna, massiv nostalgitripp infann sig på en gång. Undrar om barnen skulle tycka den var rolig?
Då var det dags. Vi skulle bli med bil igen, inte vilken bil som helst. Fårrrrden är tillbaka i sina hemtrakter. De 13 felen den fick tidigare i år är numera 0. Bilen kom ju inte hit av sig själv utan vi fick ju eminent besök av Silvio föräldrar samt syster med sambo. Vi åt lunch och sedan for jag, Lovisa, Tella och Jorge ner på stan för att titta lite. Och köpa lördagsgodis! Jag hittade en färgglad adventsstjärna till barnens rum så de också får det lite mysigt.
Upptäckte tyvärr att Lovisa snart vuxit ur sin bilbarnstol på längden, det fanns inte många centimeter kvar nu innan det är för mycket huvud ovanför stolskanten. Då kommer vi till det oundvikliga, att vända henne framåt. Så inom en inte allt för avlägsen framtid blir det till att leta ny stol till Lovisa, den modellen är tur i oturen billiga så det ska nog ordna sig.
Kollar dagens statstik för bloggen och ptja.. Jag är inte den som är taskig med flit eller så, men jag kunde inte låta bli att skratta när jag upptäckte att någon hamnade på min blogg genom att googla ‘sängfobi’. Finns det ens? Alltså förekommer det att man kan ha fobi för en säng? På riktigt?
