Livet alltså

Ibland vill jag bara ge mig själv en high five för att jag är så himla bra. Ja, okej, jag är självgod, inget att sticka under stol med. Men idag fick jag liksom lite kvitto på att jag är bäst.

Att det varit alla hjärtans dag idag har väl inte passerat obemärkt för någon, inte mig heller. Har dock aldrig firat det med någon vid något tillfälle och känner inget större behov av det heller. Dock tycks det där ha varit ganska upphaussat i skolan, för i torsdags var det tid avsatt för firande och kortpyssel. Barnen har pratat om det en del här hemma.

Och ibland känner jag mig så världens sämsta mamma för att jag har noll tålamod, för att jag tjatar, för att jag ställer krav, för att jag är för trött, för att jag vill vara ifred, för att jag inte orkar läsa samma saga igen, för att jag inte orkar laga spaghetti och köttfärssås en gång till, för att korv och bröd kan vara världens bästa lunch osv osv.

Men jag är bra på att bekräfta min barn, att få dem att förstå att trots att de ibland tycker att jag är rätt kass så älskar jag dem och jag låter dem alltid förstå hur mycket jag tycker om dem och jag kan alltid be om förlåtelse när jag gjort fel, oavsett om det är de eller jag som tycker att jag gjort fel.

Så kom de där kvittona idag. När jag åt frukost kom Lovisa med ett kort till mig som hon gjort i skolan och själv skrivit med krokiga bokstäver i “Lovisa älskar mamma”, lite senare påminde Victor om kortet han gjort till mig på dagis och där han skrivit med sina minst lika krokiga bokstäver “Kära mamma”. Att de gjort korten på eget bevåg och verkligen vill ge dem till mig är det största kvittot på att jag trots trötthet och dåligt tålamod nog är en förbannat bra mamma i alla fall.

Som jag älskar dessa skitungar idag och alla andra dagar. Ni är de bästa.

Posted in Vardagsliv | Leave a comment

När energin så sakta kommer tillbaka

Jag har verkligen känt mig under isen senaste månaderna. Det har varit mörkt som attan, lite för mycket på jobbet och svårt att komma in i alla nya rutiner kring Lovisas skolstart. Jag har minst sagt varit förbaskat trött och har sovit varenda sekund jag kunnat och gäspat mig igenom all vakentid, varit riktigt såsig i huvudet också.

Äntligen börjar jag känna en vändning. Ett stort plus är ju att jag ser lite dagsljus, inte mycket, men det artar sig. Att det var tokfint väder i början av veckan gav massor av energi. Denna vinter har ju bara varit mulen och mörk. Dessutom känner jag redan att träningen ger energi. Det var ju liksom ingen nyhet att det fungerar så, men när jag liksom har varit för trött för att att orka ta tag i det. Nej, fy tusan. Enda smolket i bägaren är att Victor snorat en vecka och Lovisa har tappat rösten. Min hals känns lite rivig, men jag hoppas att det inte bli värre än så. Vore ju himla typiskt, nu vill jag bara vara frisk och pigg.

Och pigg var jag idag. En kompis frågade för några dagar sedan om jag hade några dregglisar sydda, men det hade jag inte. Däremot tog jag itu med att sy upp ett litet gäng istället för att sova bort tiden. Jag som lätt somnar om efter att ha lämnat Lovisa kände idag inget behov av att sova. Yey!

Posted in Barnkläder, Företagande, Från soffpotatis till superpingla, Pyssel, Rackartyg, Vardagsliv | Leave a comment

Helgen som gått

Silvio har haft jobbhelg så under dagarna har jag och kidsen fått klara oss själva. Det funkar ju fint det med även om vi i regel är lite oense om hur mycket jag behöver vila. Det blir ju inte så mycket sömn i veckorna för mig så på helgerna vilar jag lite extra och då är jag ju kanske inte superrolig, men vi fick ihop det.

Igår började vi med simskola, terminen är snart slut och Lovisa kommer att få fortsätta på samma nivå även nästa termin, lite tråkigt då Elvira gick vidare så de fortsätter inte tillsammans. Nåja, jag har bytt taktik och anmält henne till att gå på söndagar, jag hoppas att det kan hjälpa lite då hon brukar vara lite vrång på lördagar medans söndagar brukar humöret vara bättre så det kanske hjälper.

Efter det var vi på Grand Samarkand en vända för jag skulle festa lite på kvällen och “behövde” några öl. När Silvio kom hem åkte jag till Campus, vi skulle fira Anton som fyllt år. Det blev lagom avancerad fest, lite öl, lite folk och ingen utgång. Lite i senaste laget åkte jag hem, men en trevlig kväll var det.

Idag har vi mest hängt här hemma och pysslat lite. När Silvio kom hem åkte jag till Campus för att hämta min bil och sedan fick det bli en runda på gymet. Jag kände mig allt utom motiverad när jag åkte dit, men nu när det är avklarat känns det riktigt skönt. Jag körde ganska intensivt och varvade flera övningar så att jag aldrig vilade emellan utan höll uppe flåset. Tidsbesparande om inte annat. Träffade också på en gammal jobbarkompis som jag snackade lite med. Nästa helg tänkte jag köra ett gruppass, det fanns tyvärr inga nu i helgen på tider då jag var barnbefriad så det fick vara, men jag är sugen på lite pass också för att riktigt köra skiten ur mig. När jag gymar annars är det mer fokus på att bygga upp de delar av kroppen som är svaga för att sedan komma vidare och framför allt att förebygga skador på jobbet.

Nu taggar vi för ny vecka med jobb, skola och allt det där med vardag.

Posted in Från soffpotatis till superpingla, Vardagsliv | Leave a comment

Hur får man ordning på sig?

Ja, det kan man ju undra. Jag är ett fenomen av vimsighet kombinerat med grov tidsoptimism. Inte helt charmigt eller praktiskt alla gånger. Lyckligtvis brukar det vara rent privat, på jobb fungerar jag som jag ska på de punkterna.

I morse var jag inte helt sugen på att stiga upp när väckarklockan ringde så jag snoozade lite, efter att ha gjort det några gånger bestämde sig väckarklockan för att låta mig sova så sova fick jag och vaknade tio minuter innan skolan började. Nu var det ju ingen jättekatastrof, utan vi ringde skolan och sa att det blir lite sent och sen stressade vi lite lagom.

Men senaste tiden alltså.. det har ramlat in drösvis med kallelser till olika mottagningar för barnen. Mer än en gång har tiden redan varit när jag kommer på att jag ska kolla upp tiden. Inte helt lyckat. Vi som aldrig missat läkarbesök förr har missat ett par stycken nu på bara ett par månader. Känns inte helt bra alltså, men det brukar ju lösa sig. Måste helt enkelt börja skriva upp saker på en gång, men ofta skriver jag inte upp dem för att det är en tid som passar jättedåligt och därför behöver ändras, att den glöms bort helt blir ju bara pannkaka. Nåja, får bli bättring på den punkten.

Jag behövde inte rullstol till jobbet idag, men det är ju mer än en person som undrat om jag skadat mig så jag har ju gått “lite stelt” och svurit över att vårt fikarum ligger en trappa upp. Om jag varit bromskloss i den där förbannade trappan idag? Så skulle man kunna säga. Nya tag imorgon och fördelen med att det gör så in i h-e ont i låren är att jag inte känner all den andra träningsvärken som faktiskt finns i kroppen och egentligen är ganska rejäl.

Posted in Från soffpotatis till superpingla, Vardagsliv | Leave a comment

Hej tisdag, jag känner mig mörbultad

Det där gymkortet jag köpte för snart ett år sedan och som jag använder så flitigt.. Ja, alltså.. idag använde jag det. Sen i somras har jag och en jobbarkompis pratat nästan dagligen om att vi ska träna. Så idag gjorde vi det, man ska ju inte hasta i onödan.

Så nu är jag mörbultad. Är inte det där med träningsvärk något man ska få dagen efter? Tydligen inte för jag har haft lite svårt att gå idag. Usch så förslappad jag är. Jag har liksom aldrig riktigt tänkt på hur otränad jag är för i perioder när jag tyckt att jag är sjukt otränad har det ändå inte varit så farligt för då har jag hållt på så mycket med hästar och det ger en massa gratis träning. Nu finns ju inte riktigt den där efterlängtade tiden med hästar och då har jag tydligen förfallit totalt.

Jaja, imorgon får det nog bli rullstol på jobbet och sedan är nytt träningspass inbokat på torsdag.

Posted in Från soffpotatis till superpingla, Vardagsliv | Leave a comment

Ett trött gäng

Jodå, nu har vi klarat av det där med kalas. Det blev bra hoppas jag och Victor verkade väldigt nöjd. Strax innan kalaset upptäckte vi dock att  allt godis var borta. Mycket märkligt, det kan ju vara så att vi råkat slänga det, vilket skulle vara sjukt retligt. Men det var bara att stressa till affären och köpa nytt. Ingen fara på taket alltså.

Det var verkligen fullt ös under de två timmarna som kalaset höll på så även om det var roligt var det skönt när alla gick hem igen ;) . Roligast var de två sista barnen som gick hem och artigt tackade för kalset och berömde oss för att vi hade ett så fint hem. Jag tror inte att jag är hemmablind, men fläckiga och ritade tapeter i alla rum kanske inte riktigt är vad jag kallar fint. Nåja, det får bli ändring på den punkten även om jag inte är så hoppfull när det gäller mina barn för när vi pratade om det igår sa Victor: “Ja, då kan vi sätta upp vita tapeter och sen rita och måla på dem…”. Suck!

Tror jag är tröttast för barnen är fortfarande helt speedade och inte riktigt redo för sängen som kallar nu. Tillbaka till vardagen imorgon igen alltså.

Posted in Inredning, Vardagsliv | Leave a comment

Kalashelg

Imorgon är det kalas för lillskrutten i familjen. Den yngsta i gänget har bjudit hem lite kompisar. Och bjuda hem folk är ju nyttigt ibland för då tvingas man städa klart, annars blir det mest lite halvfärdigt. Och så säkert även denna gång. Varken jag eller Silvio har varit på topp idag så det har varit lite halvsegt, på det två barn som stökar till i högre hastighet än vi vuxna städar. Det är lite ett steg fram och två tillbaka, men det ska nog bli bra ändå imorgon.

Lite nytt har det blivit här hemma. Köksstolarna kunde jag äntligen hämta idag och de blev bra. Till vårt pyttebord är ju typ alla stolar för breda för att det ska gå att klämma in två brevid varandra mellan benen på en långsida så det finns ju såklart drömmar om ett lite större bord, men än så länge har vi vårt lilla pluttbord. Ska bli intressant (och trångt) att duka för kalas runt det imorgon.

Det blev även en ny matta till vardagsrummet, den gamla trotjänaren hade sett sina bästa dagar för längesedan och har hängt kvar på nåder i brist på annat. Idag hivades den dock och en ny inhandlades. Hoppas den nya ska passa bra, än så länge ligger den ute i bilen i väntan på att komma på plats.

Men som sagt, imorgon kalas. Partytutor är inhandlade på begäran av den lilla pojkspolingen och har inte grannarna ogillat oss innan lär de göra det imorgon.

Posted in Inredning, Vardagsliv | Leave a comment

En vinnare och en shoppingtur

Det har varit mycket senaste dagarna. Förutom det vanliga med jobb har Silvio varit bortrest ett par dagar. Hans jobb tävlade om att vara sjukt bra på det där med kundservice, bra gick det för de vann sin kategori och kan väl anses vara bäst i Sverige på det. I och med det så var ju jag och kidsen home alone i ett par dagar vilket gick över förväntan. Jag fick möblera om lite i mitt jobbschema och det blev lite långa dagar för barnen, men det där klarade vi fint.

Givetvis var det ju på sina vanligtvis lediga dagar Silvio var bortrest så nu har han jobbhelg. Det innebär att jag måste ta med mig barnen på ärenden, tålamodsprövande om något. Jösses vilket liv de för och så undrar de varför de aldrig får följa med någonstans. Nä, ibland orkar jag liksom inte utsätta hela omvärlden för deras outsinliga energi, men idag fick de haka på.

Efter simskolan begav vi oss ut på turné. Vi fick gjort det vi skulle få gjort. En del inköp kändes sjukt tråkiga. Igår hittade jag inte Lovisas termobyxor när jag hämtade på fritids och Victors vantar har varit borta sen i torsdags. Det blev till att köpa nytt. Något jag inte alls vill, hur himla svårt ska det liksom vara att hålla reda på saker? Nåväl, de kan ju inte frysa så jag fick köpa nytt och jag kommer antagligen inte vara helt sparsam med åsikter om det på måndag. Vår vantbudget per år är alltid enorm, osäker på hur många vantar som förvinner egentligen, både vintervantar och lite tunnare höst/vårvantar. Sen får jag ovett från personalen om att barnen inte har vantar. Men jag tröttnar och anser liksom att har jag lämnat typ tre par vantar senaste veckan räknar jag med att det finns. Tydligen inte. Nåja. Termobyxor är ju dock ganska mycket dyrare än vantar så nu är jag lite i uppror. Vi får väl hoppas att de dyker upp igen. Tills dess surar jag.

Egentligen skulle vi varit iväg och köpt nya matstolar idag, jag bokade upp några, men fick sedan sms om att de inte finns kvar (?), men beräknas komma in igen den 27. Lite surt, men har vi klarat oss utan så länge så klarar vi oss nog några dagar till. Kommer de inte in då heller får det ju bli något annat alternativ. När det vankas kalas brinner det ju lite mer i knutarna liksom. Till bara oss själva får vi ihop stolar så vi kan sitta och äta. Vi köpte även några pallar idag för att ha på kalaset som extra sittplatser, men det är ju bara för att ha extra. Nya stolar behöver vi i vilket fall som då de vi har är väldigt trasiga och det är lite fara för liv och lem att sätta sig på dem.

Posted in Barnkläder, Shopping, Vardagsliv | Leave a comment

Födelsedag #2

Då var det dags för årets andra födelsedagsfirande. Det skedde i all enkelhet här hemma. Victor själv är ju inte särskilt glad i fika eller så , så det är inget han vill ha när han fyller år. Lite kinderegg tyckte han var lagom som lördagsgodis, mest för att han vill åt leksakerna för chokladen brukar Lovisa få ;) .

I present fick han en experimentlåda, något han verkligen ville ha då han lite hux flux blivit otroligt intresserad av att experimentera. Finns ingen som byter intressa lika ofta som Victor ;) . Nåja, han blev superglad för presenten och har ägnat sig åt att prova olika saker hela dagen. Nästa vecka gör vi vätgas ;) .

Jag har varit på simskolan med Lovisa, vilket innebar att jag behövde ta itu med lokaltrafiken, inte ett alltför okomplicerat förhållande. Vi hann och vi kom hem också som tur var. Sen ägnade jag mig åt att undvika det där med att städa utan drog igång en webshop istället. Mycket roligare ;) . Tror att det kanske kan vara en bra försäljningskanal för det jag syr, det blir ju väl strukturerat och det finns smidiga betallösningar så jag provar, att prova kostar ju inget ;) . Nu är jag pepp på att sy och planerar en hel massa jag vill göra. Det var ju bara det där med tid, men jag brukar ju bli lite piggare och sådär på våren så det ska nog bli bra det också. För den som är nyfiken på att besöka min högst tomma butik så finns det här, jag får pyssla lite med att ta bilder på alla grejer som redan finns klara så att jag kan lägga in dem också.

Posted in Barnkläder, Företagande, Pyssel, Rackartyg, Vardagsliv | Leave a comment

Kalasdagen

Javisst, idag har Lovisa haft sitt kalas. Denna gången fick hon ha kalas på Leos lekland, något som fungerade bra. Det är visserligen smärtsamt dyrt, men det fick bli som en present till Lovisa och dessutom har jag inte riktigt orken att styra upp två kalas så det fick bli såhär och det var riktigt lyckat.

Det var visserligen ingen lång stund som barnen orkade sitta i kalasrummet och fika utan det var riktigt mycket myror i brallan på alla kalasare. Snabbt fikade de och paket öppnades innan gänget begav sig ut på äventyr i leklandet.

Inte helt oväntat blev det ju lite för mycket för Victor så han lekte inte så länge och på hemvägen så kräktes han. Helt klart den tråkiga sidan av det hela, men jag hoppas ändå att han hade roligt den tiden som han mådde bra.

Nu väntar vi på att Silvio ska hitta hem från jobbet medan det stormar för fullt ute. Okej, det har stormat värre och jag hoppas att det inte blir värre än vad det är nu för det räcker gott som det är.

Posted in Vardagsliv | Leave a comment