Nu kan vi väl nästan ropa hej och bli lite sådär småmysigt offentliga?

Inatt fick jag sova (förutom när jag fick kramp på baksidan av ena låret), det blev sovmorgon, barnen åt snällt frukost, Victor morgonkissade på pottan, Lovisa pussades och kramades massor vid dagislämningen.

Det blev ju inte så mycket gjort idag. Mest vilande, lite lunchätning och sen jobbet. Behövde inte ens jobba över idag vilket var väldigt skönt för jag var bra trött. Igår lyckades vi nå en mål vi haft uppsatt på jobbet, “vinsten” är att våra chefer ska laga lunch åt oss. Det återstår att se alltså..

Barnen hade gruppfotografering på dagis idag. Vi missade ju det förra året så nu får det bli lite kort. Några individuella kort blev det inte. Det kostar ju en hel del, så det kan vi inte ta i tid och otid. De vi tog i julas är ju jättefian bortsett från Lovisas trumpna min.. Just ja.. nu påminde jag mig om att jag skulle beställa kopia åt mamma.

Hoppas på att få sova inatt så jag hinner med lite städning här hemma innan jobbet. Skönt att bara få det gjort.

Om ni kollar på tidpunkten för när jag publicerade förra inlägget och sen föreställer er lyckan i att Lovisa kommer och väcker en med ett illvrål 05:30 förstår ni förmodligen hela ironin i rubriken.

Dagens to-do-list:

- Städa och göra fint här hemma
- I… need… braaaaiiiinnsss.. nom nom

Nu är jag lite gladare igen. Barnen var lugna nästan hela morgonen. Det bästa är när Lovisa kommer tassande och kryper upp i sängen så vi kan ligga där tillsammans och morna oss. Ens tund senare kommer Victor snubblande och då är det dags att stiag upp på riktigt.

På jobbet fick vi kaka för att vi varit så duktiga och slagit rekord igår. Men usch sicken seg dag det har varit idag. Igår jobbade jag inte över, men idag.. Tur det vara är två dagar kvar. Det blir så väldigt långt mellan rasterna och sen har vi så korta raster också så man hinner aldrig koppla bort jobbet.

Det var liksom en förälgning av helgens alla tråkigheter. Barnen fungderade ju lite bättre när jag bara jobbade dagtid i somras. Nu är de hemska igen. Under de där 72 timmarna som jag trodde skulle innebära frihet längtade jag mest till jobbet. De har skrikit konstant. Skikigt högt, hela tiden. Från tidig morgon till långt in på natten. Sen har de varit som plåster på mig. Jag får inte gå på toa själv, inte duscha… och verkligen inte gå ut med soporna.

När jag skulle till jobbet idag hämtade Victor sin jacka och ville ha hjälp med att ta på den så han kunde följa med. Det gck ju såklart inte så han var tvungen att gråta och skrika efter mig i 5-6 timmar efter att jag gått..

Hoppas på bättre lycka imorgon.

Först vaknade vi av ett illtjut. Det var Lovisa som sprintade in till oss och skrek som en galning för det var en liten fågel som lyckats irra sig in i vår lägenhet. Det lilal problemet löste sig.
Resterande del av morgonen har oavkortat ägnats åt bråk och skrik mellan barnen. Och ett paket mjölk på köksgolvet. Igår var det en flaska ketchup. I förrgår en falukorv. Ni fattar va? Vårt matkonto är aningens förhöjt av allt som möter sitt öde på köksgolvet istället för att ätas. Verkligen skoj. När man har så väl tilltagen matbudget. Verkligen.

Nu ska jag fixa till mig lite och så blir det ett besök hos tandhygienisten med Victor.

Hela dagen. Victor har varit helt hopplös. Han har varit så arg och ledsen och bara skrikit och gråtit hela dagen. Lite jobbigt. Mina öron är trötta.. och ptja, vi är väl trötta lite till mans här. Kvinns också om man vill vara rättvis.

Jag har ett par sånna hemma. Det har varit fullt liv på dem sen de vaknade. Båda vill ha samma saker hela tiden och blir jättearga om den andra har något. Lite jobbigt, särskilt då de fått för sig att jag ska agera fredsmäklare i varenda liten dispyt.

Ibland kan det bli både rätt och fel samtidigt. Victor kom nyss och sa att han hade kissat på golvet. Någon blöja hade han inte på sig, för den hade åkt av utan tillåtelse. Nåja. Kisset hittades till sist i badrummet precis brevid pottan. Han hade alltså tänkt helt rätt, men inte riktigt hunnit hela vägen. Så kan det vara, men han var duktig ändå trots att han varit lite busig och slängt av sig blöjan.

Det var hela tanken med mitt fyndande. Jag måste verkligen lära mig sticka, det skulle vara så himla praktiskt att ordna raggsockar och tjocktröjor åt barnen. Och någonstans måste man börja så just nu gör jag en halsduk åt Silvio som lite övningsobjekt, för sånt har jag gjort förr så det är bra att börja med. Sen får jag se vad det blir av det hela.

Vi kunde vara ute några timmar idag. Vädret bestämde sig för uppehåll och Victor var tillräckligt pigg för lek och bus. Väl hemma igen var det visserligen två trötta barn och det var lite segt att få dem i säng, men det gick bra och det blev inte allt för sent.

Förresten. Någon som har bättre koll än mig på barnkläder? Jag har stora problemmed tröjor till Victor, han har ju så stor överkropp så allt sitter som korvskinn och det glipar mellan tröja ch byxor. Då köper jag ändå storlek 104 och han är 93 cm lång. Dels är han ju stor runt bröstkorgen och dels har han lång överkropp. Visst, det går ju att gå upp mer i storlek, men det blir ju ett fasligt vikande av ärmar då. Det måste väl finnas någon klädtillverkare som tänkt till och gjort rymliga kläder?