Lovisa skulle ha med sig något sommarminne till dagis, det kunde vara någon sak eller ett foto. Hon valde två olika foton, ett från slottsruinen och ett från skattjakten på Öland. Sen hade hon pratat om sjörövarskatter så det stod härliga till och när Silvio skulle hämta henne på eftermiddagen kunde hon inte gå för hon och ett barn till var fullt upptagna med att gräva efter en sjörövarskatt i sandlådan (sorry för lång mening).

Vi funderade på att lyxa till det lite på lördag och gå på bio hela familjen för att se Bilar2, men efter att ha läst lite recensioner hoppar vi nog det. Det var en del som skrev att mindre barn hade blivit rädda och ledsna. Det vill vi ju inte vara med om så vi gör något annat istället.

Fint det! Synd bara att jag inte skulle ha någon bostad kvar om jag försökte ägna mig åt höstaktiviteter som tända ljus och sådär.

Ursäkta min frånvaro, men jag är inte riktigt på hugget. Allt detta jobbandet tär på orken och det händer inte så mycket. Just nu längtar jag efter helgen. Jag förutsätter i min naiva lilla hjärna att vädret kommer vara sådär höstperfekt med strålande sol, lättandad luft och lite gula löv. Jag vill ut i skogen och samla kraft. Och rasta barnen såklart.

Snart dags för jobb igen. Fint det. Kort dag imorgon sen heeeelg och turligt nog ingen övertid nästa vecka.

Det började bra med att Lovisa klockan åtta kom in i sovrummet och kröp ner under mitt täcke för att kramas lite och titta finurligt på mig (normalt sett vaknar jag av ett avgrundsvrål då något barn bara MÅSTE ha vllign NU!!). Sen försvinner hon lika kvick som hon kom. Sen kommer hon med en påse leksaker och berättar stolt att hon hade gjort iordning den. Min lilla Lovisa hade igår packat ner lite leksaker i en påse för att ha redo på morgonen så hon kunde börja leka med mig direkt när vi vaknade.
Just då och ungefär resten av dagen kände jag mig som världens sämsta mamma. Som bara jobbar.. och jobbar.. och jobbar. (I lördags när jag skulle till loppisen sa Lovisa att jag inte fick “åka och jobba idag igen”.)

Nu när barnen faktiskt sover sen en stund tillbaka.
Mesta delen av dagen har gått åt till att cykla dit och sen hem, på “dit” jobbade jag en hel massa timmar. Och egentligen blev inte dagen så värst mycket roligare än så.
Lite mat ordnades när jag kom hem, något som kan ha varit sommarens sista grillning.

Jobba 14-00 i veckan. Utom fredag för då slutar vi lika “tidigt” som vanligt eftersom det tydligen är viktigt att alla ska få ha sitt fredagsmys i fred och inte hänga på jobbet. Mig kvittar det lika. Tacos äter jag inte nödvändigtvis på fredagar och skulle jag köpa chips skulle jag få lägga mer tid på dammsugning än chipsätning.

Det var idag ja. Och vad ska man säga? Det var trångt, det var varmt, det var mycket folk. Det var mindre folk som faktiskt ville köpa något. Lite trist så det blev inte så värst många hundralappar plus tråkigt nog. Det verkade inte så poppis med vanliga kläder, hur det nu inte kan vara det med alla kläder som går åt till dagisbarn. Många frågade efter ytterkläder inför höst och vinter. Det var det värre med så jag inte hunnit/orkat ordna med allt innan så jag hade inte så mycket som var rent, men det blev en del sålt.
Nu när allt ändå är sorterat ska jag få tummen ur och lägga upp lite på tradera. När jag nu ska orka det… För nu ska jag jobba ännu mer.
Igår blev vi bjudna på tårta på jobber, min kollega K undrade vad som var haken med tårtbjudningen för vi kan ju inte få tårta hursomhelst. Vi fick det glädjande beskedet att vi klarat ett delmål och därför fått tårta. Sen fick vi veta att vi ska jobba en timme extra varje dag i fyra veckor. Givetvis får man tacka nej, men hur högt i rankingen hamnar man om man tackar nej när det är aktuellt med en eventuell förlägning? Nej, just det. Så om ja inte redan kände mig lite trött och utarbetad så jobbar jag lite till. Fastanställda har ju lyxen att kunna kompa, det hade känts skönt efter det där, men jag får några kronor till att stoppa hål med istället.
Inatt sov jag knappt något så jag är trött, trött, trött.. och imorgon ska jag jobba 7-17. Hepp!

För länge sedan läste jag om en kvinna som var arbetsterapeut och som hade inriktat sig på hjärtbarn. Jag läste också att hon flyttat till Växjö och jag tänkte i mitt still sinne att henne skulle jag vilja träffa. I fredags fick jag det. Och jag har sällan suttit och kännt igen mig i så mycket på samma gång.
Egentligen hade vi alldeles för lite tid, men hon pratade om saker som brukar vara specifika för hjärtbarn och hur de kan hjälpas på bästa sätt.

Fokus låg på att lägga energin på rätt saker. Något som brukar känneteckna hjärtbarn är att de har lägre muskelspänning och rörligare leder. Detta gör att det mesta blir jobbigare och det kostar mer energi. Det pratades också om sömnproblem och då kände jag mig nästan lite arg. Nästan hela Victors första år sov han i snitt fyra (!!) timmar per dygn uppdelat i pass på 20-30 minuter. Vi kunde fått hjälp och vi behövde det, men det vi fick höra var att det var normalt, att hjärtbarn kan ha sömnproblem. Men det behöver inte vara så, man behöver inte gå på knäna av sömnbrist. Det finns hjälp. Om man vet var man ska leta, vilket vi inte gjorde. Nu vet vi också ska söka den hjälpen för sömnen är fortfarande ett stort problem.

Och så mer kring det där med att lägga energi på rätt saker. Det är viktigt att barnen får lägga den energi på det som är roligt, inte vägen dit. Ska man på utflykt, om det så bara är till lekplatsen är vagn att föredra så att barnet sen orkar leka. Här har dagis faktiskt lyssnat på oss och låter Victor åka vagn på utflykter. Det kan också handla om att dra upp pulka och barn för pulkabacken så att barnen får göra det roliga, att åka ner.
När de blir för stora för vagn kan man gå över till rullstol istället och även trehjulig elmoped. Det kändes ju helt naturligt i helgen att även de större barnen åkte rullstol. Man kanske tycker att det ser helt knasigt ut när de sen härjar som vildar på lekplatsen, men det är på grund av det de orkar vara barn.

Jag tänkte även se om vi kan se över var Victors energi tar vägen. Man kan skriva upp både hemma och på dagis vad man gör under dagarna. Oftast är ju Victor pigg och glad på dagis och sen får vi all trötthet här hemma. Så ska det inte heller behöva vara utan målet är att barnet ska orka hela dagen.

Mycket nytt och jag ser fram emot en förhoppningsvis lugnare vardag.

Jobba två dagar. Loppis på lördag. Jobba 7-17 på söndag. Sen? Ptja.. Väggen kanske?

Det är stressigt att veta att man är ensam om att dra in pengar. Skitstressigt. Att veta att en dag ledig, eller sjuk gör att inkomsterna minskar väldigt mycket. Jobbigt mycket. Den här månaden ska ägna mig åt att trolla med knäna. Bara dagtidsjobb och en dag hemma gav sissådär 5000 kr mindre i plånboken. Det går precis runt. Så inga oförutsedda utgifter tack.
Nu är iaf intyget från Lund på väg så förhoppningsvis kan vi få ut lite försäkringspengar, men det är ju inte för att slösa. Barnen är i stort behov av nya kläder. Förhoppningsvis drar jag in en del pengar på lördag så jag kan fynda hos de andra försäljarna. Måste barn växa så snabbt?

Igår fick jag ett positivt besked som gladde mig oerhört och lättade mig något enormt. Bara det kändes som en storvinst.

Idag fick jag veta att jag får förlängt på jobbet med en månad till att börja med. Jag hoppas att min chaufför också får samma besked så jag slipper ragga ny .

Vi sov lääääänge då natten varit strulig. HAde vädret varit tiptop tänkte vi stanna kvar och bada, men det var lite sol/molnigt och inte allt för varmt så vi åkte direkt hem.
Tack alla inblandade för en kanontrevlig helg. Och stort TACK till pappa och Margareta som gjorde det möjligt för oss att åka iväg. Helgen toppade verkligen alla förväntningar.