Efter att vi firat klart Lovisa igår svidade jag om och åkte till Nina för att gå på hennes föselsedagsfest. Temat för kvällen var 80-tal så de allra flesta var ordentligt utklädda. Kvällen var trevlig och gick väldigt snabbt. Väl hemma igen bortåt småtimmarna mötte jag en Silvio som inte jade haft en lugn kväll alls, barnen hade varit väldigt gnälliga.

Idag runt lunchtid sopade jag av snötäcket från bilen och så åkte vi till mamma för lite försenat julfirande. Det var trevligt och vi fiock en massa god mat.

Nu är jag trött bortom alla gränser så det blir nog ganska tidigt i säng ikväll, imorgon väntar långpromenad efter helgens synder.

Det har varit en toppendag med fullt ös och kalasbesökare. Dagen började lite stillsamt med paketöppning för att sedan fortsätta med en liten shoppingrunda på stan inför kvällen.

När eftermiddagen närmade sig dök det upp folk allt eftersom. Lovisa fick besök av HK, Louise, pappa och Margareta, Hannah och Martin med Elvira så det var fullt hus och Lovisa njöt i stora drag av att få vara i centrum.

Tack snälla ni för uppvaktningen på Lovisas födelsedag och de fina presenterna.

Nu är det dags för lite middag sen ska jag fixa till mig för att gå på 80-talsfest hos Nina.

Snart så, 40 smarriga kanelbullar står just nu på jäsning. Imorgon ska ju Lovisa och Victor ha lite kalas eftersom Lovisa fyller år så då bjuder hon på lite fika till kalasdeltagarna.

För övrigt rullar dagarna på med det vanliga, inte så mycket att skriva om. Det har egentligen inte hänt så mycket av intresse senaste dagarna. Lovisa var på dagis i tisdags och igår. Det gick riktigt bra med lämningarna, inget gråt eller skrik. Jag hoppas att det är en ihållande trend.

Imorse var jag hos tandläkaren igen på lite underhåll, jag orkade inte sopa av bilen så jag fick mig en ordentlig promenad istället. Förmodligen skulle båda alternativen ta lika lång tid och då är det ju både billigare och nyttigare att promenera.

Igår var Victor väldigt hjälpsam vid hopmonteringen av Lovisas födelsedagspresent, han var riktigt engagerad och testade så att allt var bra. Eftersom jag inte kan hålla mig har jag köpt lite fler presenter. Det började ju med en spis. Sen “råkade” jag köpa teletubbies på dvd, en bok och lite kläder. Teletubbies ja, undrar om hon gillar det. När Lovisa var pytteminibebis fick hon en teletubbie av sin kusin. Den stackars teletubbie har varit glömd hela tiden, men helt plötsligt när vi flyttade till ersättningslägenheten blev den livsviktig, det är ramaskri om den inte är med i sängen när det ska sovas. Därför fick jag för mig att det kanske kan vara roligt att se vad teletubbin gör med sina andra polare.

Alltså superduperförkyld.. det kanske inte märks så mycket.. Men halsen gör ont, jag hostar sönder mig på nätterna och ögonen är röda. Nåja, det går väl över tids nog det också.
Dagen har varit full av bus med barnen i vanlig ordning. Lovisa var helt galen efter maten när vi badade. Hon hoppade och slängde sig i vattnet som jag vet inte vad, tur jag var med och kunde kroka fast henne med benen. Galenpannan, vad ska det bli av henne?

Annars inte mycket nytt. Senaste tidens snöande har mest lett till att jag har kunnat retas med en del i gillet. Typ de som bor i danmark och england, allt har ju varit kaos för dem.. det är ju bara lite snö.. hihi.

Nåja, nu sova.

Nu igen.

Idag skulle Victor till läkaren. Det gick finemang, vi fick hans trista eksem kollade och lite salva utskriven som jag hoppas hjälper annars får vi lite starkare salva.
Att åka hem var inte lika skoj. Jag kunde inte starta bilen, eller den gick att starta, sen inget mer. Kunde krasst konstatera att bensinen var slut. Tydligen funkar inte lampan till bensintanken så det blev ingen varning innan. Nåja, jag fick en låååång promenad. Slutet gott, allting gott.

Imorgon skulle vi egentligen ha åkt till mamma för lite försenat julfirande, men mamma ringde och ställde in då det skulle komma massvis med snö och då ville hon inte att jag skulle köra till henne med hela familjen i bilen. Det får vara till helgen istället.

För övrigt har vi mest kassa ICA här där vi bor. Igår när vi var på Maxi köpte jag en skitgod dricka ur deras ecosortiment. Den var så god att jag och Lovisa slurpade i oss den i ett nafs. Idag tänkte Silvio köpa ny, men de hade ingen. Han frågade dessutom personalen, men de sa att det inte var någon efterfrågan på sånna produkter. Suck. Jag förstår varför vi alltid handlar på Konsum, de har ju vettigt sortiment. Det får bli en tur till Maxi och hamstra lite.

Och nu när klockan har passerat midnatt får jag allt slänga in ett litet GRATTIS NINA

Trodde ni på det eller?

Efter att ha lekt sjukstuga ett par dagar var det dags att bege sig ut idag. På utvägen passerar man förslagsvis cykelrummet för att hämta upp en barnvagn. Några fantastiska raketforskare hade haft sönder en av våra vagnar. Nu ska jag på bästa och med min allra bestämdaste ton få hyresvärden att ersätta skadan. Varför? Jo därför. Jag har legat på hela hösten om att vi ska få ha ett eget förråd att få ställa in våra vagnar i, men det har de inte velat/orkat ge oss utan har hänvisat till cykelrummet. Cykelrummet i sin tur har hela jävla världen tillgång till då det har en dörr från utsidan som man måste använda lite kraft till att stänga, vilket innebär att den alltid står upplåst utom när jag eller Silvio har varit där.

På sista bilden kan man se den fina samlingen raketpinnar som blivit kvar efter tilltagen. Bygeln på vagnen går att knäppa loss enkelt utan ett uns våld, men varför när man kan slita eller slå så att allt går sönder?

Jag har börjat det nya året bra med att ligga nerbäddad på soffan större delen av dagen. Både jag och Victor har mått dåligt idag så vi har tyckt lite synd om oss själva, mest jag kanske.

Gårkvällen var riktigt lyckad. Martin visade oanade matlagningstalanger och Hannah hade gjort en jättegod efterrätt. Victor och Lovisa sov i skift, men det fungerade det också. Vi spelade lite Settlers också, vilket var kul med så många.

Vad ska man ha för förväntningar på det här året? Jobb är väl högsta prioritet, jag vill gärna ha ett deltidsjobb som funkar med studierna och Silvio behöver ju ett ordentligt jobb så snart som möjligt.
För övrigt ska Victor genomgå sin förhoppningsvis sista operation. Och det roliga händelsen är väl att jag och Silvio ska gifta oss.

Annars hoppas jag på ett kul år med familj och vänner .

Dags för ett nytt år med allt vad det innebär.

Året som gått har varit väldigt intesivt, roligt, jobbigt, ledsamt och gett mycket glädje.

Det bästa hände såklart i början av året, i januari, då Victor föddes och vi fick vår fina, fina lille kille. Efter en något omtumlande start i livet fick vi komma hem och bara vara. Eller sova i skift som det egentligen handlade om.

I början av sommaren hände väl det som inte fick hända när Victors shunt stängde sig. Victor var dock helt fantastik och visade en helt enorm livsvilja, inga kan väl vara mer tacksamma för det än vi.

Eftersom arbetsmarknaden är så trist har Silvio varit pappaledig och jag bestämde mig för att börja plugga igen.

Det var väl egentligen året i stora drag. Ett bra år som har lärt mig massvis, men jag hoppas att nästa år inte blir fullt så dramatiskt.

Gott Nytt År!

Städa, leka, busa, ut och halka, äta, busa, leka, lägga barnen, busa, lägga barnen, busa, raida, lägga barnen. En helt vanlig dag alltså.

Imorgon blir det nyårskalas hos Hannah, Martin och Elvira. Det ska bli trevligt och jag ska hålla mig på behörigt avstånd så att mitt halsont inte hoppar över till dem.

Jag skulle tro att jag hinner med ett litet inlägg imorgon också. En liten årskrönika sådär så att jag inte skiljer mig från mängden.

Startade stillsamt med ett besök hos tandläkaren. Inte så spännande kanske. Efter det så for jag iväg för att tvätta av bilen lite. Att tvätta bilen när det är minusgrader ute funkar sådär, men den värsta skiten försvann. Mellanlandade lite hemma innan det var dags att fara till besiktningen. Besiktningen gick över förväntan. Bilen är ju ny för mig och det kan ju vara lite alla möjliga fel på den. Det jag fick underkänt på var spaken för att skifta till hellyse, det är något glapp eller så vilket gör att hellyset slår på lite random utan att man märker det alla gånger. Det ska alltså bytas sen är det klart. Besiktningsmannen sa att det var lätt fixat så jag får väl tro på honom. Han var ju snäll nog och underkände inte min vindruta trots att han borde eftersom en spricka kröp iväg en hel massa när vi körde hem från Stockholm.
Sen var inte däcken jag fick av mamma rätta makerade. De ska vara allrounddäck, men saknar markeringen för det, de är ju regummerade, men ska ändå ha symbolen så det var ju inte så värst bra. Jag får kolla en extra gång med mamma.
Sen började det rosta till lite mycket på ett ställe så det blir väl ett framtida projekt för svärfar under året om han orkar och vill.

Nog om det.

Vad skulle vi hitta på under eftermiddagen då? Ute var det bara glashalt så en promenad kändes inte helt kul, men något äventyr måste vi ju ge oss på. Det slutade med att vi for till 4H-gården. Inte för att det var mindre halt där, men Lovisa var jätteglad för att få titta på hästarna, hon hade lite svårt att slita sig. Getterna däremot var lite otäcka, de var ju så nyfikna och då blir Lovisa lite rädd. De andra djuren var inne och eftersom vi inte är medlemmar så “fick” man inte gå in utan tillåtelse. En annan gång kanske. Äventyret var lyckat och lillstumpan sover som en stock.

Min hals gör fortfarande ont som fan. Inte kul. Dessutom är jag hemma själv ikväll, Silvio är ute och dricker lite öl med gamla leveransgänget. Det hade varit kul att vara med, men det går fler tåg