Yes, lite sovmorgon tog jag mig idag, det var skönt. För övrigt har vi varit och hämtat Lovisas nya madrass, skitdyr, mer än jag köpte sängen med gamla madrassen för, men nu har hon ju en som är lättare att tvätta.
Efter att barnen sovit bort en stor del av eftermiddagen blev det middag, kokt torsk med äggsås, inte dumt alls.

Victor är jätteduktig nu och kan sätta sig upp själv och så kan han krypa lite, inte så bra med bättre än inget.

Just nu oroar jag mig mest för bilen. Undrar om den hinner bli klar till jul, annars får vi fira här och gör vi det kanske pappa kan komma, vi får se. Det lär jag ju få veta på måndag.
Eftersom jag inte tror att bilen kommer att bli klar tills den 18e så fick jag än en gång boka om besiktningstiden och kommer därför att ha lite körförbud någon dag. Lite jobbigt, men det går ju.

, sa hon med en rejäl skopa ironi.

Igår ringde de från Babyproffsen och meddelade att Lovisas nya madrass hade kommit så idag när hon somnat tänkte jag åka och hämta den.
Trodde jag.
Jag blev lite förvånad när jag märkte att bilen inte var låst, eller mycket förvånad eftersom jag är noggrann med att låsa den.
Öppnar och ser att kåpan under ratten är bortsliten och att det hänger ett gäng sladdar.
Efter vad jag läst i tidningen är det rejäla räder med stölder av airbags här i stan så jag antar att det var det som hände. Allt annat var ju orört.
Gick in igen och gjorde en polisanmälan och en skadeanmälan till försäkringsbolaget samt kollade om det var okej att ändå nyttja bilen.
Så jag gick ut igen bara för att upptäcka att sladdarna var så urdragna att det inte gick att starta bilen.

Frågade Nina om hon hade sin bil tillgänglig, men det har hon först imorgon så då tiggde jag lite skjuts till Babyproffsen så jag får hämta madrassen.

På måndag ska jag ringa verkstaden så de får hämta min bil och laga den. Självrisken går på den lilla nätta summan 1800 kronor. Extremt ospännande. Tur att jag hunnit köpa barnens julklappar. Att jag ska få någon födelsedagspresent kan jag ju glömma.

Efter det här äventyret ställde jag upp mig i kö för garage. Det kan dröja ungefär hur länge som helst innan jag får något så jag antar att jag hinner flytta härifrån först, men nu har jag ställt mig i kö.

Woho. Sista operationen är avklarad för min del. Nu håller jag alla tummar jag bara kan för att det inte blir mer problem med det. Jag träffade på pappa hos tandläkaren också, han går ju på samma ställe och hade tiden innan mig. Det är ju den fan som har spridit sina dåliga gener till mig .

I eftermiddag ska vi fika på dagis. Jag antar att det är något lussefika eller så, men det kan bli mysigt. Jag tror att Lovisa tycker det är kul att ha oss där. Det är ett mindre helvete att lämna henne på morgonen, idag hade jag fullt sjå med att ens få på henne kläderna. Sedan när man ska komma och hämta henne blir hon jätteglad för att man kommer, men sen vill hos visa en massa leksaker och annat kul. Det gör inte så mycket, jag är glad att hon verkar trivas så bra, det gör ändå lämningarna lättare när man vet att gråten snabbt går över och sen är det bara lattjolajban.

Nu ska jag vila lite och vara lite ynklig för det gör ont när bedövningen släpper.

I fredags när jag var hos tandläkaren ringde bvcsköterskan och undrade hur det var med oss och tyckte att vi kunde komma in en sväng när de har öppen mottagning.
Idag blev det av. Vi är ju inte direkt flitiga med att gå dit eftersom vi ändå går på så väldigt mycket kontroller åp sjukhuset med Victor. Vi tog ändå lite mått på honom när vi var där och han närmar sig 11 kg med stormsteg, en riktigt rund och go liten kille .
Vi bokade in besök för 1årskontroll eftersom det är lite utökad undersökning och vaccination då.
Sen undrade jag lite om Lovisa eftersom hon inte varit där sen i somras, men fick besked att hon inte behöver komma förren i sommar igen då det är 2½årskontroll. Finemang. Inga vaccinationer heller förren hon är 5½ tydligen så det är väl bara att luta sig tillbaka och vänta. Nu har jag ju kollat upp det hela.
När vi var på bvc ringde de från tandläkaren också för de behövde flytta min sista operation så istället för på fredag ska jag göra den imorgon. Göttans. Skönt att ha den avklarad, den blir ju inte så omfattande som de tidigare heller.

Inte så mycket mer action än så länge, Victor leker för fullt på golvet. Han sitter jättefint och ålar och har börjar försöka krypa lite. Igår ålade han in under en av fåtöljerna och sen blev han skitsur när jag drog fram honom. Sötnosen .
När det är dags att hämta Lovisa på dagis blir det en extrapromenad ner till sjukhusapoteket för att hämta Victors medicin.

Till middag tänkte jag försöka mig på att göra canelloni (stavas?), har aldrig provat innan, men ska fylla dem med köttfärssås och ricotta. Spännande. Experimentell matlagning när den är som bäst.

Upp och rulla iväg Lovisa till dagis. Efter att hon är lämnad där kom jag hem och gjorde nog ingen större nytta egentligen på en stund, det fanns å andra sidan inte så mycket att göra här heller mer än att gosa med Victor och det är ju ändå något av det bästa man kan sysselsätta sig med.

Lovisas madrass i hennes säng har blivit lite sunkig så vi tänkte investera i en ny. Tyvärr har hon ju den gamla storleken så det är ju inte fullt så enkelt, men vi tittade förbi på Babyproffsen och la en beställning. Då blir det med en tunn bäddmadrass till också vilket blir väldigt bra för den går ju att tvätta. Wiho
Jag såg också i en tidning vad de hade för erbjudanden den här månaden och hittade en bilstol som tycktes intressant. Googlade givetvis på den och insåg att jag inte var ett dugg intresserad längre. Vi väntar ett par veckor till också köper en likadan som Lovisa har.

Efter det for vi till Citygross och klarade av att handla mat till veckan. Skönt att ha det klart och slippa fundera över vad man ska ha till middag. Ikväll blir det persiljefylld strömming med potatismos. En av mina favoriträtter i skolan. Jag tror inte ens att jag har ätit det sen jag gick i skolan så det ska bli gott.

Nu börjar det dra ihop sig till att hämta hem Lovisa igen. Härligt Sen får vi se vad vi hittar på för skoj när barnen har sovit klart.

Jag kände mig lite trött när jag kom hem och orkade inte skriva så värst mycket, men nu är det dessutom lite lugnare här så jag gör ett nytt försök.

I fredags packade vi ihop oss, köpte nytt minneskort till kameran och åkte till Silvios föräldrar. Där väntade lite god middag och sen skulle jag försöka få mig lite sömn. Det där med att få sömn var inte helt lätt med en Victor som sparkade på mig, men ett par timmar lyckades jag nog skrapa ihop.

Tidigt, tidigt på lördag morgon när barnen fortfarande sov satte jag och Silvio oss i bilen för att styra kosan mot Skebobruk. Vägen var lång och skittråkig, men 5½ timme senare var vi framme. Ingen rast och ingen vila för nu skulle vi göra oss iordning. Checkade in på rummet sen var det dusch, sminkning, hårfix osv för att bli klara till det stora eventet.

När vi var klara åkte vi till kyrkan som var ett par kilometer bort, en supermysig, liten, gammal stenkyrka. Perfekt! Inte ett öga var torrt under vigseln och Ida sjöng sådär fint som bara Ida kan.

Kasta lite ris på de nygifta och sen tillbaka till herrgården.

När vi kom dit väntade champagne och mingel innan det var dags för middagen.

Bara middagen förtjänar ett eget inlägg, men det kommer aldrig att hända. Stället vi var på har fått en hel del trevliga utmärlekser för sin mat och efter att ha ätit av maten så kan jag bara instämma i hyllningskören. Det var fruktansvärt gott.
Under middagen hölls också en hel del tal som var rörande, roliga, träffsäkra och allt annat bra man kan säga.
Vinglasen hölls aldrig tomma heller .

När middagen slutligen var till ända vankades tårta, dans och fest natten lång. Runt 3 stupade jag i säng, men många hängde kvar ett tag till.

Vaknade alldeles för tidigt och hade lite “ont i håret”. Som tur var väntade en suverän frukostbuffé och mer prat med vännerna.

Klockan 13 skulle man checka ut från hotellet och då begav vi oss söderut igen. Vägen tillbaka var fylld av bensträckare och pauser då jag var alldeles för trött för att vara ute och köra så många mil.

Tillbaka hos Silvios föräldrar väntade middag och en glad Victor, Lovisa hade redan somnat.

Idag vid lunch åkte vi hem igen och jag kan bara konstatera att göra längre bilfärder med Lovisa passar sig inte längre. Hon hatar det och blir totalt tokig efter en timma.

Strax innan vi kom hem kom jag på att jag ska ju gå och se Winnerbäck imorgon. Jag hade verkligen lyckats glömma bort det totalt. Jag hoppas att det blir trevligt.

Hemma väntade också tvättstugan. Roligare kan man verkligen ha, men det är ju ett nödvändigt ont. Behöver jag säga hur mycket jag saknar min tvättmaskin?

Vi upptäckte också att Lovisa hade lyckats döda dvd-spelaren. Jäkla unge! Det är andra gången i år hon lyckades med det. Nåja, jag köpte mig en ny i julklapp eller nåt, hoppas den kommer snart.

Nu ska jag röja upp lite efter Lovisas vilda framfart och sedan blir det sova för hela slanten.

Förutom att ha kört en himla massa bil senaste dagarna var ju det stora eventet att se Camilla förvandlas till Fru Jonsson. Det var alldeles fantastikt fint och trevligt och roligt och allt vad man nu kan tänkas komma på. Så GRATTIS till er båda och tack för att vi fick komma.

Jag skulle föra över en söt bild på Lovisa från kameran till datorn. Det funkar inte. Testar i laptopen. Det funkar inte. Testar i kameran igen. Det funkar inte. Minneskortet har pajat. Som tur ar hade jag hunnit föra över alla andra bilder från kameran. Imorgon blir det således inköp av ett nytt minneskort.

Nu är disk och golvtorkning avklarat så jag ska ta och försöka läsa ut den där boken jag måste lämna tillbaka imorgon, det var snabblån på den så man fick bara ha den 7 dagar. Det var visst väldigt tjock och jag har inte direkt haft mycket tid över för läsning.
Nu ska det däremot bli av.

Imorgon ska jag piffa till mig, typ plocka ögonbrynen och sånt. Därefter packa en massa och sen åker vi mot Stockholm med mellanlandning hos Silvios föräldrar.

Igår var jag ju med Lovisa till läkaren. Lovisa gallskrek mesta hela tiden och ville inte alls vara med om något läkarbesök. Läkaren var dock väldigt bra och bra med barn. Nåja, han lyssnade igenom lungor och hjärta, titta i öronen, tittade i halsen, frågade om hon hostade och om hon fått vaccin.
Kontentan av det hela? Tog halsprov för att kolla bakterier och ett CRP. Resultatet? Ingenting i halsen, CRP låg på 12. Ungen är alltså frisk. Förutom feber då.
Hem igen. Mer Alvedon.
Idag har Lovisa ingen feber. Helgen räddad.
Nu håller vi tummarna!

Snart ska jag till tandläkaren. Sen börjar projektet med att få tag i mitt förråd då vi behöver lite saker.
Skor ska inköpas. Jag ska läsa ut boken jag måste lämna tillbaka imorgon. Jepp och hepp.

Vad händer då kan man undra.. Jo, Lovisa har fått tid på VC. Hon mår inte alls särskilt bra. Har hög feber (38,5-40 beroende på mängd Alvedon). Inatt fick hon sova med oss i vår säng. Det gick bitvis bra. På morgonkvisten var hon jättegnällig och skrek bara ajajajaj och tog sig för halsen. Jag försökte få henne att visa var det gör ont, men hade ingen större framgång. Nu har hon legat nerbäddad på soffan några timmar istället.
På morgon ringde Silvio sjukvårdsupplysningen och de hänvisade till VC så snart får vi komma dit.

Det är allt lite konstigt när Lovisa är sjuk, detta är första gången hon känns så dålig så att hon måste uppsöka sjukvård. Man är så van vid att det är full rulle på henne även om hon är lite hängig.

Hoppas att de hittar något fel på henne som går att bota hyfsat enkelt.