Igår när Lovisa skulle lägga sig var hon brännhet. Feber. I med lite Alvedon och sen sov hon gott. På morgonen kändes hon inte varm, men jag tog ändå tempen på henne för säkerhetsskull, 39 grader. Ringde dagis och sjukanmälde sen blev det mer Alvedon. Lilla stumpan. Hon är ändå ganska pigg och glad.
Victor och jag gick till sjukhuset, eller jag gick och Victor åkte vagn. Allt såg bra ut och såg ut som man kunde förvänta sig vilket får ses som positivt. Vi ska ner till Lund till vårkanten och då får vi veta lite mer om när han ska opereras. Därför kan vi inte bestämma datum och så kring bröllopet för det beror ju så mycket på Victors operation. Men det kommer, det kommer. Kanske inte med århundradets längsta framförhållning, men ändå.
Jag hade hoppats på att Victor skulle slippa lite av sina mediciner, men istället blev det dosökning på den av dem. Nåja, de får ju honom att må bra och det är det viktigaste.

Efter att vi var klara på sjukhuset gick vi lite på stan så jag kunde köpa lite mer tills på lördag, nu saknar jag bara skor så det blir sista bekymret.

Hem igen till en illhet Lovisa. Mer Alvedon, frukt och mycket vatten.

Silvio gick precis iväg för att vaccinera sig. Hoppas att han hittar, kombinationen hans lokalsinne och min vägbeskrivning kanske inte är den bästa.

Inget direkt sensationellt har hänt. Silvio har klippt sig. Mitt hår har blivit lite ljusare. Lovisa har fått feber. I övrigt har det varit full rulle och massvis av lek.
Imorgon kommer Victors läkare från Lund så då blir det stor undersökning för att se hur allt står till och även lite utbildning av hans läkare här.

Idag hade vi planerat in att åka och hälsa på pappa i Åseda. Det var längesen vi var där nu så det var ju minst sagt på tiden. När vi kom dit var det dags för middag, söndagsstek. Jag har nog inte ätit söndagsstek sen jag bodde där. Gott var det.
Lovisa busade runt och Silvio avhjälpte lite datorproblem.
Efter det klädde vi på oss och begav oss till centrum. Det var väl kanske inte så mycket att jubla över, aktiviteterna har helt klart minskat sen sist jag var där för sissådär 10-15 år sedan. Lovisa fick träffa tomten, det var lite läskigt, men mest spännande. Så spännande att hon stegade fram till tomten igen och stirrade i flera minuter.
Margareta nämnde att det hade öppnat en ny barnklädesbutik så dit gick vi och fick välja ut kläder till barnen som de får av morfar och Margareta. Tack! Superfina och färgglada.
Lite depåstopp utanför konsum där de bjöd på grillad korv och sedan gick vi till färgaffären. I färgaffären finns det mesta, tex ortens leksaksaffär. Det var populärt hos lilla fröken Lovisa som glatt sprang runt bland hyllorna. Vi hittade bilar som vi köpte, sånna där vanliga i plast som passar små barn. Jag har letat som en tok på leksaksaffärerna här i stan, men det finns bara avancerade bilar. Jösses, det enda Lovisa vill är att köra den och göra brummljud. Silvio fyndade ett back gammon så han blev också nöjd.

Visiten i Åseda var mycket trevlig och hur mycket jag än svurit över hålan senaste 15 åren kände jag en längtan över att flytta dit. Jag vill ha ett hus med en trädgård, det är stora drömmen. Tyvärr får det väl fortsätta vara en dröm för det finns inga pengar till husköp. :’(
Sen är det så lugnt i Åseda. Lovisa kunde gå själv nere på samhället utan att det kändes otäckt eller så. Det kan hon ju knappast här och inte kan man bara gå utanför huset och leka lite.

Bilblioteket, stan, promenad, mathandling, hem. Typ så.
Nu. Middag avklarad, tvätt pågår. Inget kul på tv ikväll. Så det blir nog läsning istället.

Egentligen skulle jag och Lovisa åkt till Sofia förra fredagen, men magsjukan satte stopp för planerna. Idag gjorde vi ett nytt försök och lyckades.
När vi anlände kom vi fram till att fika kunde vara gott så efter lite googlande svängde Sofia ihop en god kladdkaka. Unge herrn ritade monster och Lovisa hittade clementinerna.
Lunch fick vi också innan det bar av ut till stallet för att mocka. Bajs var något unga fröken tyckte såg intressant ut. Det blir nog en ordentlig stalltjej av henne .
När strömmen kom åter gick vi in igen för att ladda batterierna med lite fika. Smarrigt värre.
Sen fick unge herrn årets sammanbrott när det uppdagades att Lovisa skulle få rida lite på hans ögonsten.
Nåja.
Ponnysarna gjordes iordning och vi entrade ridhuset. För att få så lite oväsen som möjligt fick unge herrn börja rida och visa upp vad han kunde.
Sen skulle det bli Lovisas tur. Då fick han om möjligt ett ännu större sammanbrott. Lovisa hamnade i sadeln och satt där som om hon aldrig gjort annat i sitt liv. Det gick hur bra som helst och hon lärde sig att smacka för att få ponnyn att gå framåt.

Gud alltså vad jag saknar hästarna. Jag blev sjukt sugen på att få rida igen. Det var ju ändå länge sen nu, jag har inte ridit sen sommaren när jag var gravid med Lovisa. Då var det Sofias gamla gentleman som fick stå till förfogande med sin härliga galopp ute i skogen.
Jag försökte intala Lovisa att hon skulle komma hem till Silvio och säga ‘Pappa, jag vill ha en ponny i julklapp’, men jag tror inte riktigt att hon fick ihop det.

Silvio och Victor har under dagen varit på stan en sväng i hopp om att hitta en födelsedagspresent till mig. Jag tror inte att de lyckades så bra.

Helgen i övrigt? Om vädret tillåter ska vi ut en runda imorgon och kika efter ett par saker. På söndag ska vi åka till Åseda och hälsa på pappa samt gå på julskyltning. Fullt upp alltså .

Du räddade nog den här annars tråkiga dagen.
Luthar är en av våra WoW-vänner. Luthar har spenderat ungefär den senaste månaden i Thailand. Det tyckte inte Luthar var så våldsamt roligt då han saknade oss så mycket .
Någon gång under vistelsen bad han om vår adress så att han kunde slå ihjäl några minuter med att posta ett kort.
Nåväl, sen han kom hem igen i lördags har han frågar ideligen om vi har fått kortet. Men brevlådan har varit tom. Nästintill. Det hamnar inte så mycket alls i den särskilt ofta efter att hyresvärden ordnade “eftersändning”.
I måndags fick jag en avi från Posten att jag hade ett rekommenderat brev att hämta ut. Konstigt tyckte jag då jag inte alls väntade på något som skulle kunna i ett sådant brev.
Idag fick jag tummen ur och hämtade ut brevet.
Eller paketet som det visade sig vara.
Först blev jag lite konfunderad så det kom från Thailand och avsändaren var ingen mindre än ‘DR Lanta Bay’.
Sen föll poletten ner och jag småflinade hela vägen hem åt ännu en av Luthars knasigheter.
Öppnade paketet och mycket riktigt, det fanns ett vykort.
Och en cd-skiva.
Och något runt inslaget i tidningspapper.
Enligt instruktionera på kortet var musiken det enda han stod ut med efter all thaipop så det blev thaireggae istället. Märkligt, men svängigt.
Det runda var en rund ask med en handgjort tvål formad som en lotusblomma. Alltså, handgjord som i att varenda litet yttepytteblad var utskuret och fixat. Värsta grejen.

Luthar alltså, så snart tid och pengar infinner sig ska jag fan träffa den killen .

Idag fixade jag äntligen min vaccination. Jag kände mig tillräckligt på benen för att klara av den. Får väl se om jag känner mig lika kaxig imorgon eller om jag vaknar och går baklänges. Silvio, den gamlingen, får vänta till nästa vecka.
Annars har det inte hänt så mycket idag. Städade lite. Kände mig lite yr, städade igen och kände mig mer yr. Har inte riktigt fårr ordning på mig efter magsjukan.
Lovisa verkade trivas riktigt bra på dagis. I vanliga fall brukar hon hoppa upp i famnen och säga hejdå så fort hon ser mig. Nu ville hon visa mig en massa leksaker och annat skoj istället så det tog sin lilla stund att få med henne. Jag var dock helt slut efter hämtningen. Känns knasigt att något så enkelt kan ta så mycket kraft. Jag hatar verkligen att ha varit sjuk.

Igår small det till för oss vuxna. Silvio klarade sig väl ganska bra, mådde mest illa. Jag mådde fan. Usch. Kräktes och hade mig hela dagen. Det var extremt dålig tajminig också eftersom det är skolvecka och jag missar en massa laborationer som måste tas igen vid senare tillfälle.
Nåja. Idag mår jag bättre, men magen knorrar rejält när jag matar den så det går ganska lugnt.
Lovisa fick vara hemma från dagis också. Även om det är hon som har dragit hem det här fanskapet kan ju vi vara lite vettiga och inte släppa iväg henne. Fröknarna var tacksamma för det och önskade att alla kunde vara som oss.
Nu är det bara att hålla tummarna så hårt det går för att Victor ska klara sig. Blir han dålig kan det vara tal om att lägga in honom.

Idag tyckte Lovisa att det var lagom att börja förbereda sig inför julen så hon sprang runt här som en liten tomte på kvällskvisten. Vid ett senare tillfälle ska vi ta lite mer ordentliga kort och ordna julkort.

Jag sitter nu och svär över laborationsförberedelserna. Imorgon är det ju skola igen och det är bara laborationer, men innan man gör dem ska man förbereda med att läsa på lite, svara på frågor och göra en riskanalys. Just nu hittar jag inte ämnet jag söker för att skriva riskanalys på. Aceton liksom.. hur svårt kan det vara. Jag behöver farokoderna och lite sånt stuff.

Slänger även med en bonusbild från när mamma var här.