Jag var ju bra på sånt här en gång i tiden. Nu blev jag så stressad och skrev fel, fick sudda och greja. Jag har visst varit en slarvmaja och slutat med rätt fingerställning. Äsch, orka.

.. eller ett frågeformulär. Fick detta av Tella på Facebook, men orkade inte fylla i där så jag gör det här istället.

1. Hhur gammal var du när ditt första barn föddes? 27
2. Vilken månad och vilket år är ditt yngsta barn fött? Januari 2009
3. Hur kände du när du fick reda på att du var gravid? Sjukt förvånad, ännu mer förvirrad och galet nervös.
4. Vem berättade du först för? Nina, hon var närmast till hands just då i mitt panikartade tillstånd.
5. Hur mycket gick du upp i vikt under din första graviditet? 35 kg
6. Vad hade du för cravings? I början har det varit Piggelin, det har sedan fasats över till något slags chokladberoende.
7. Tog du reda på könet på ditt första barn? Varför/ Varför inte? Nej, ville inte veta könet utan ville ha det som en överraskning till förlossningen.
8. Hade du några komplikationer under graviditeten? Förutom att jag kräktes inälvorna ur mig och hade foglossningen från helvetet? Nej, annars mådde jag bra.
9. Hur mycket vägde ditt första barn? 4325 gram
10. Kom ditt första barn för tidigt, i tid eller försent? Prova två veckor för sent..
11.  Vad är den största utmaningen eller sjukdomen dina barn har haft? Lovisa har varit lite förkyld, inte ens feber. Victor ja, där har vi ju hela karusellen med hjärtfelet. Värt en uppsats bara det.
12. Vad är det bästa du vet med att vara mamma? Se hur de där hjälplösa små knytena utvecklas, får personlighet och tar sig för av världen. Än så länge är de så små, så det kommer massvis med mer att få mammakickar av.
13. Tror du det är lättast att vara mamma eller pappa? Det är förmodligen lika jobbigt/lika lätt.
14. Vad är det bästa rådet du kan ge till någon som väntar sitt första barn? Helst skulle jag nog inte vilja ge någon något råd alls om det inte efterfrågas, man känner ju oftast själv vad som känns bäst. Men annars är väl rådet att inte lyssna så mycket på alla råd.
15. Har du alltid trott att du ska få barn? Nej, jag har nog ganska ofta varit negativt inställd till barn. Främst för att jag inte vill riskera att försätta någon annan i samma sits som jag själv haft. Men sen tog ju den berömda klockan överhanden. Dock hade jag väl lite andra planer på hur själva familjebildandet skulle ske, men alla sätt är ju bra utom de dåliga.
16. Vad är den största överraskningen i föräldraskapet? Hur gränslöst mycket man kan tycka om någon annan och att jag faktiskt har lite tålamod.
17. Är det något du saknar från tiden innan du fick barn? Inte direkt, men någon gång ibland kan man sakna att vara sådär totalt oansvarig och drulla runt och efterfesta till gryningen, men det saknaden är väldigt liten och väldigt sällsynt.
18. Hur många barn har du? 2
19. Planerar du att få fler barn? Inte direkt, men jag planerar inte heller att inte få fler barn…
20. Vilken mamma ser du mest upp till? Svår fråga. Jag önskar att jag kunde svara med min egen mamma, men det går inte. Så.. jag får väl svara mammor som fått gå igenom väldigt mycket tex svårt sjuka barn, barn som dör, barn som på ett eller annat vis far illa. De mammorna som orkar kämpa och ändå vara positiva på något vis ser jag upp till.

Jag passade på att ta med mig barnen ut när Silvio skulle ner på stan och fika med Robin. Jag och barnen gick till en lekplats, yrhönan Lovisa sprang runt som bara den. Det var fullt upp för mig så att hon inte skulle äta stenar, löv, fågelbajs, bananskal osv. Jag tycker inte det verkar vara en hälsosamkost.
Så var det det där med den nya barnvagnen. Man får aldrig vara glas länge. Ett metallrör på sufletten gick av igår, visst, sufletten funkar, men jag vill inte ha vassa metallrör som sticker upp. Usch. Jag mailade tjejen jag köpte vagnen av och hon hade ändå tänkt komma hit idag och lämna kvitton samt ett överdrag så hon erbjöd sig att ta med liggdelen till Babyproffsen. Tydligen var det en jättevanlig skada, även affärsinnehavaren hade lyckats ha sönder sufletter på det viset. Tråkigt nog gällde inte garantin. Jag som ändå tycker det är undermålig konstruktion. Men, men. en ny suflett beställs och det skulle kosta 300-400 kr så det får det väl vara värt. Om inte annat för att det är lättare att sälja en hel vagn sen när det är dags. Och så ska ju ingen skada sig på det där vassa metallröret som sticker upp.

Sen var jag en sån där jävla gnällkärring idag. Våra nya grannar lägger ju som sagt alltid stenar, pinnar och sånt i dörren för att den ska vara olåst. Ja, och sen får man ju i tid och otid släppa in ungarna och de ringer alltid på vår porttelefon etc. Sjukt irriterande.
Men nu mailade jag hyresvärden så jag hoppas det blir lite ordning på torpet. Om inte annat så är det ju så att det kan bli försäkringsstrul…

Hmm.. ja.. äsch.. nu ska jag taktikvila lite.

Ute var det fiinfint väder, inget att klaga på. Sjukhuset var lika tråkigt som vanligt. Vi började med att gå till fel avdelning. De är så joxiga och skiftar lite mellan Neo och Barnkliniken så tillslut vet vi inte vart vi ska ta vägen. Nåja, nu är ju inte Växjö lasarett vansinnigt stort så det gick bra, vi var dessutom ute i god tid för omväxlingsskull.
Sen gick vi genom stan och skrattade åt alla påsklovslediga fjortisar som var överallt och mest i vägem .

Sammanfattningsvis var det här inlägget förmodligen hur onödigt som helst. Hoppas dock på gött väder imorgon också så jag kan passa på att gå ut och rasta Lovisa när Silvio ska fika med Robin.

Att sova alltså. Först väckte Victor oss tidigt, sen fick Lovisa mat. Efter frukost och sånt var vi fortfarande supertrötta. Det slutade med att jag tog med mig täcke och kudde för att lägga mig och sova i Lovisas rum så hon kunde aktivera sig under tiden. Hon hade tydligen kul. Hon tyckte nog dock att jag avr lite tråkig för hon la en massa leksaker på mig, skrattade jättemycket åt mig, kittlade mig på fötterna, drog lite i håret och försökte kittla mig på magen. Sötungen.

Solen skiner och snart ska vi ut. Dags för Victor att få säsongens sista Synagisspruta (mot RS).

14:30 skulle jag träffa Hannah. 14:28 gick jag ut från mitt hus. Victor har en inbyggd timer som gör att han alltid vill ha mat just när man ska gå.
Vi gick till lekplatsen i Linnéparken. Lovisade yrade runt, gungade, sög på stenar. Victor sov. Jag och Hannah pratade en massa. Väldigt trevligt, men det hade varit skönare med ett par grader varmare.

Trots att jag gått över till att i huvudsak använda mig av tvättstugan får en sån morgon som den här morgonen mig att vara väldigt glad över att ha en egen tvättmaskin.
Lovisa har lyckats med konststycket att kleta in större delar av sig själv och sin säng med bajs. En dusch och en maskin tvätt senare ser jag ljuset.

Jag klagar inte på det fina vårvädret, bara vad det gör med min lägenhet. Hua, det är så fruktansvärt varmt här så det känns som om det är mitt i sommaren. Puh, verkligen.
Annars då? Vi har fått nya grannar. De är sämst. Porten på våra hus är alltid låst, man får 3 (!) tags, kan få ut 2 extra samt att det finns porttelefon. Det borde väl en normalbegåvad familj kunna klara sig på? Tydligen inte. Ständigt ligger det pinnar och stenar och sånt i porten för att dörren inte ska gå i lås. Smart. Det är liksom låst av en anledning.
Dagens I-landsgnäll del 2. Tvättstugan. Vi har asbra tvättstuga. Det är redan doserat tvättmedel och sköljmedel, man behöver alltså inte göra så mycket mer än att välja sort. Går det budskapet fram? Nej. Ständigt är större delarna av tvättmaskinerna nersölade med diverse tvättmedel folk envisas med att själva använda. Varför liksom? Så totalt onödigt, särskilt när hyresvärden gjort satsningen för att bla hjälpa allergiker.

Ähh.. slutgnällt.. Mer städning. Kanske en dusch. Sen sova. Jag är sjukt slut.

.. i den här stan var ute och njöt av solen stannade jag inne och städade. Lite tråkigt, men mycket nödvändigt. Fröken Lovisa hade smulat ner större delen av lägenheten och i sovrummet hade vi uppfödning av dammdinosaurier. Nu är smulor och dinosaurier utplånade. Om en timme är det tvättid. Ärligt talat trodde jag att jag skulle hinna lite mer på de där timmarna, men saker tar ofta längre tid än planerat.

Silvio och barnen däremot var ute och njöt. De gick runt sjön, var i en lekpark, charmade tanter, klappade hundar, charmade fjortisflickor osv. Så jag antar de var nöjda .

Imorgon hoppas jag på fortsatt solsken för då ska jag ut och slappa. Och umgås massvis med Hannah.

Så.. trots att det är skittråkigt att städa är jag glad för det känns alltid mycket bättre när det är rent och fint. Hmm.. ja köket kvarstår ju visserligen… så det ska betas av under kvällen.