Inga utflykter idag. Hemmets ordning har blivit eftersatt när det varit så mycket annat. Alltså lika bra att fixa till här hemma innan det blir allt för jävligt.
Lovisa den lilla skitungen hittar på så väldigt mycket hyss. Det nya är att lägga alla sina saker under madrassen i sängen. Igår drog hon det till sitt yttersta och la sig själv under madrassen. Knäppa unge.

Förresten.. glömde ju tacka Natha lite mer offentligt för de fina kläderna igår som barnen fick.

Det förblir ganska stökigt hemma när man mest är ute på dagarna. Idag hade vi bestämt att hänga lite med Natha. Eller rättare sagt låta Lovisa hänga lite med Natha så vi andra kunde vila våra ben .

    

Tack Natha för de fina bilderna. (Victor låg i vagnen och sov så han var ganska tråkig )

Som sagt packade lilla familjen ihop sig ännu en gång. Eller ja, först var Silvio iväg och hjälpte till med att bära lite saker. Sen gick vi till kvarterskrogen. Köpte en pizza och en stor stark. Ett år sen sist. Det var gott.
Nu är vi hemma igen och ska ta det lite lugnt och skönt. Jag ska lägga mig tidigt ikväll.

Det var en toppeneftermiddag. Lilla familjen begav sig till Strandbjörket. Vi hade tydligen samma plan som alla andra små familjer i den här stan. En filt i gräset och lite fika.
Ja och Lovisa då. Som sprang runt som bara den och försökte tjuva saker av alla. Lovisa kan vara väldigt oblyg så hon springer iväg på egna äventyr, hälsar på på andras filtar och försöker ta saker. Det blev alltså ett rejält motionspass för oss vuxna också.
På hemvägen kollade vi på Chrille och Malins ersättningslägenhet som de ska ha nu under renoveringen. De hade fått en 90-säng. Där skulle de få plats var det tänkt, båda två och Malin som är höggravid. Fin planerat. Nåja, det löser sig förhoppningsvis. Jag börjar bara få en föraning om att det kommer bli en massa krångel i höst när det är vår tur.
Om en stund ska vi ner till Dannes och äta lite middag med ovan nämnda personer. De skulle dit och vi känner oss inspirationslösa så lite mat och kanke en öl i solen är väl det som gör susen.

Victor är fortfarande lite småfebrig. Men eftersom han verkar må så bra i övrigt ligger vi lågt, han toppar ju 37,7 och det är väl egentligen inte så mycket feber att tala om, men en liten förändring.

Så vi ska ut och mysa nu på eftermiddagen. Lite frisk luft kan ju vara hälsosamt har jag hört . Om inte annat får ju Lovisa springa av sig lite .
Victor sov ett riktigt långt pass inatt. Kanske hade lite med Alvedonen att göra, men ändå. Så skönt. Sen tog jag sovmorgon. Silvio muttrar väl lite över det, men nu är jag lite mindre överjordiskt trött. Han kan ju sova ett par timmar sen när vi kommit hem igen. Jag kan ju tänka mig att lillfröken tar en lur då.

Jag kan verkligen inte släppa hur det slavades (?) på förlossningen här i Växjö när Victor var på gång. När vi kom in var den barnmorskan som tog emot oss lite bekymrad över blödandet och skulle kolla med läkaren. Läkaren kom.. och läste i min journal att jag med fördel bör föda i Lund. Detta mest för att det är praktiskt att ha Victor på rätt ställe från början.
Nåja, efter att ha läst det släppte alla tankar, åtgärder, whatever på mig och det skulle snabbt som attans skicka iväg mig till Lund istället. För att bli av med problemet?
Vad gick fel? Varför kollades jag inte upp ordentligt innan jag skickades iväg på en lång färd? Visserligen var jag onekligen i rätt fordon, men ändå.
I Lund var det riktigt snabba ryck. Där togs blödandet på allvar och väldigt snabbt var en läkare på plats med ultraljudsapparat. Väldigt kort därpå var Victor född.

Vad vänder man sig med sånt här? Jag är smärtsamt ovetande om mina patienträttigheter eller vad man ska kalla det. Jag är lite för frisk (tur egentligen) för att beblanda mig med vården särskilt ofta.

Det är jag det. Puh så lite man sover. Lovisa var mer sovbenägen när hon var så liten som Victor är nu. Även om hon ville vara nära, nära hela tiden och gallskrek bara jag tänkte på att gå på toa eller så så sov hon, det gick att sova bort en eftermiddag eller så.
Victor däremot..han vill vara nära, nära han också. Och sover gör han förvisso, men bara korta stunder i taget. På natten kan han i bästa fall klämma i med att sova 3-4 timmar.
Febern hade gått ner till 37,1 efter lite Alvedon så det gjorde susen. Kan inte begripa varför han är febrig, men ska hålla lite koll på honom. Förutom att han varit extra gnällig senaste dygnet så äter han väldigt bra så det verkar ju inte som att han mår så värst dåligt.
Det är ju så typiskt att sånt här händer både när vår kontaktsjuksköterska och läkaren är lediga.

Annars utecklas den lille mannen. Han har just upptäckt sina händer och kan underhålla sig flera minuter med att studera dem .

..är vi lika jäkla lediga som vanligt.
Vilket innebar att jag var hos tandläkaren. Det var varken dyrt eller smärtsamt idag. Gratis och problemframskjutande är nog snarare rätta benämningen.
Vi planerade in en massa operationer i september då det inte fungerar riktigt nu med semestrar, Victors operationer och efterbehandlingar. Så på det hela taget är jag nöjd ändå.

När jag kommer hem påpekar Silvio att Victor känns varm så jag tar tempen. 37,7. Det är väl lite varmt? Gav honom en dos alvedon och kollar om ett par timmar igen. Nåja, får ringa sjukhuset också då eftersom allt ska vara så satans speciellt med honom. Okej, jag förstår varför allt ska vara så satans speciellt, men det är jobbigt ändå med allting.

Fastnade med WoW när det äntligen var lite lugnt. Victor har hållt igång precis hela dagen. Han har varit nästan tyst om han har fått ligga i famnen och bli vaggad. Alla andra försök har refuserats med gallskrik.

Idag var det tänkt att jag skulle hänga lite med Nina. Så blev det inte alls. Victor har varit superjobbig hela dagen. Så viktigast var ju att jag kunde ta med mig Victor så att Silvio skulle få vila lite, men att ta med honom när han är på det humöret känns lite väl riskabelt. Typiskt. Och så regnade det ju en del i förmiddags också..
Nåja, det kommer ju fler dagar.
Imorgon ska jag till tandläkaren. Usch och fy. Väldigt splittrade känslor inför det. Jag vill verkligen, verkligen bli opererade jättesnart så att jag ser fin ut igen, men operationerna är hemska, hemska, hemska. Och alla vidriga efterbehandlingar.
Jag har aldrig haft tandläkarskräck eller så då jag alltid haft så bra tänder.. men nu är jag sjukt osugen. Nu gör det bara ont så fort jag ska dit. Jag förmodar att vi bara ska diskutera framtiden imorgon så jag överlever förmodligen.