Söndagen alltså.

Först bjöds det på sovmorgon. Sen gick vi ut en sväng och åkte pulka, mycket uppskattat. Lite mellanvila hemma innan vi åkte ner till stan och gick på julskyltningen. Julskyltningen var inte speciellt rolig, affärerna har bara öppet, men inte direkt några aktiviteter. Lovisa var superglad över att vi åkte buss. När vi hoppade av bussen på stan sa hon “hejdå bussen” massvis med gånger och när vi kom hem igen sa hon “det var roligt att åka buss”.

Barnen hade tydligen inte varit allt för intresserade av att sova inatt så Silvio hade fått vara vaken hela natten. Jag somnade på soffan en sväng när jag kom hem från jobbet. Nu är barnen lämnade och jag ska sova igen.

Igår efter att vi ätit och efter att tvättiden var klar packade vi ihop oss och styrde skruttiga faran mot Ingelstad. Barnen röjde som tokar och vi vuxna försökte spela spel. Jag skulle natta barnen och ehhh somnade själv.. på soffan.. mitt i spelet så de andra fick fortsätta utan mig. Nåja, jag sov gott. Natten gick sissådär, Lovisa kastar sig runt i sömnen och Victor fick en skrikattack, men överlag sov vi lite också. Lovisa ville upp tidigt, tidigt.. nåja klockan 8. Hon fick leka en del med Elvira som verkade glad över besöket. Slappade loss hela förmiddagen och åkte hem efter lunch typ.

När barnen har somnat ikväll ska vi städa upp lite och adventspynta.

Veckan har gått fort som attan. Idag, eller igår snarare, blev det emsta lite bakvänt. Efter nattens oändliag snöande var det inte skottat så jag fick hänga med till dagis då det skulle pulsas i djupsnö nästan halva vägen.
Runt lunch ringde de och berättade att Victor hade feber så han fick komma hem igen, förmodligen en liten reaktion på influensavaccinet. Efter lite alvedon och sömn mådde han bra igen och var sen pigg och glad resten av dagen.
Eftermiddagen ägnades åt lussekattsbak så nu är frysen välfylld med fikabröd .

Jag min klant lyckades dra av en backspegeln på bilen när jag skulle till jobbet. De hade inte plogat utanför garaget utan bara skottat en lite bit precis intill porten. Resultatet av det var en snövall strax bakom så jag tänkte att det är lika bra att gasa på lite så man kommer ut. Givetvis var det någon centimeter för trångt på ena sidan och när jag väl hörde knaket var det för sent. Ska kolla sen när det är dagsljus om det går att få fast den lite vettigt igen för den kan ju inte hänga och dingla där på sidan.

Längesen sist. Det kanske inte gör så mycket eftersom det inte finns så mycket att uppdatera om.

Igår var Victor på slutundersökning efter operationen, allt såg bra ut så nu får vi vara nöjda med den biten. Idag var jag med Victor till sjukhuset igen för han skulle ha vaccin mot säsongsinfluensa. Lovisa sa något om att hon också ville ha spruta, men det ska hon ju inte ha.

Snart att det dags att åka till jobbet igen, två nätter kvar och sen är det helg för den här veckan. Helgen kommer att inledas med spelkväll tillsammans med Hannah och Martin. Lördagen får nog ägnas åt adventspynt och på söndagen blir det en sväng på julskyltningen om vädret är trevligt. Med trevligt menar jag mest att det inte blåser en hel massa.

Imorgon ska det dessutom bakas lussekatter, gäller att förmana Silvio om att de ska räcka till jul. Lättare sagt än gjort!

Skönt!

Skriver inte så mycket om vad jag gör för jag ägnar mig mest åt att jobba och sova vilket inte är så intressant.

Utan det är väl roligare att fortsätta skriva om barnen för där händer det saker.

Jag kom att tänka på något idag. Att Victor är så mycket mer än ett hjärtfel. Hjärtfelet är så centralt och tar så stor plats i hans liv att det lätt blir en identitet. Men han är ju Victor, inte hjärtfelet. Och Victor är som jag skrev i förra inlägget helt fantastisk, med eller utan hjärtfel. Eller kanske trots hjärtfelet. För vem hade orkat vara så positiv som han är? Inte jag. Förmodligen inte du heller.
Victor är den lilla killen med det storam, trasiga hjärtat. Victor älskar “vovva”. Vovva, det är tre gosedjurshundar, ibland alla andra gosedjur också. Och vovva är riktiga, levande hundar, allt är vovva och att se Victor skina upp och vråla ut all glädje över vovva, det värmer. Det hade varit jättekul om vi hade möjligheten att ha en egen hund, men det är orealistiskt. Tyvärr. Vi ska ha marsvin.. sen. De är ju också ulliga och gulliga så det blir nog bra.
Vad gör Victor mer? Victor har blivit en bestämd liten herre som vet vad han vill, han pekar ut vilka leksaker man ska plocka fram till honom, han drar i ens byxor och visar att han vill ha en macka eller en frukt och när han vill ha välling säger han “mer” på sitt egna lilla sätt. Victor kan ägna långa stunder åt pusskalas, rättvist ska det vara, varannan puss till mamma och varannan till pappa. Han fnissar alltid när man lägger honom i sängen och han går och gömmer sig i ett hörn när han måste göra något han inte vill.
På morgonen hämtar han ens skor och placerar dem väldigt bestämt vid ens fötter för att man ska gå ut. Han och Lovisa står och stampar som i ett par startblock när vi ska gå ut och sen är det tävlign till hissen. Snabbt tryck på knappen för att öppna, de rusar in och trycker på rätt knapp för att åka ner. Victor kan det där, han trycker alltid rätt och Lovisa låter honom alltid trycka om han är med. Väl i hissen ställer sig alltid Victor med ryggen lutad mot bakväggen och fnissar hela vägen.
Och Victor vet hur man bäst väcker en trött mamma, man smyger in i sovrummet och placerar en blöt puss på hennes mun.

Att det ska vara så svårt att somna på mornarna. Har i vanlig ordning fastnat här vid datorn och slösurfat.

Igår var det lärandecafé igen. Det är alltid intressant, men växker också en hel del minnen.
Igår pratade vi om hur vi regaerade när vi fick beskedet om att våra barn hade hjärtfel. Det var minst sagt några röriga dagar då. Och jag fick även frågan om jag kunde fortsätta njuta av graviditeten under den andra halvan. Just då, igår, kändes det som att jag kunde det. Men var det verkligen så? Nej, jag var livrädd. Det var jättejobbigt. Jag visste ju att bebisen mådde bra så länge den fanns i mig, men sen.. sen skulle allt det svåra börja. Operationen. Jag är verkligen glad av vi valde som vi valde och att vi har världens finaste Victor. Han är alldeles fantastisk. Vilken livsglädje. Han är en solstråle allt som oftast och sprider så mycket glädje bland alla han möter. Idag var vi på sjukhuset igen. Han är storfavorit på provtagningen, han hälsar på alla och fyrar av de största leenden man kan tänka sig mot allt och alla. Även de mest ledsna och sjuka man träffar på i korridorerna bemöter honom med glädje. Det är få förunnat att ha någon som Victor i sitt liv. Det är samtidigt en stor sorg. Man han alltid hans sjukdom i bakhuvudet, bär den med sig som en tung ryggsäck. Det tär. Ni som följt vår resa här vet att den inte har varit så lätt alla gånger. Vi har kastats in i upplevelser ingen ska behöva uppleva, men vi har kommit ut på andra sidan ännu en erfarenhet rikare och återigen en enorm lycka över att det gick bra.

Victor har även världens finaste storasyster. Hon tar sig för av livet och smakar omsorgsfullt på varenda bit av det som om hela livet var en stor tårta. Hon har en vilja som näst intill kan försätta berg och framförallt fresta mitt tålamod. Men det är ju egentligen inget negativt, när man får lite perspektiv. Just nu kommer en alldeles sovvarm älsklingsLovisa och kryper upp i min famn så det är nog dags att avsluta det här och tanka sömn. Men först morgongosa med finaste Lovisan.

Igår såg Lovisa ett flygpplan på den klara himmelen och sa “rita himmel”. Jag skulle också vilja ha kvar den biten av barnasinnet..

Eller dagen kanske inte var trött, men jag. Givetvis vaknade ju Lovisa när jag kom hem i morse så jag gick inte och la mig utan var uppe tills Silvio gick med barnen till dagis. Kanske dumt för sen var jag supertrött även när jag sovit klart. Det resulterade i att jag sov ännu mer.

Det finns väl kanske inte så mycket mer att säga om den här dagen för det har liksom inte hänt så mycket mer i mitt liv. Jag skulle vilja vara lite piggare och få lite saker gjorda här hemma. Dels städa och dels röja upp i min garderob igen. Just nu är min kära garderob lite smått överfull och sen börjar det bli dags att sortera ut en del kläder igen som har blivit för stora.

Veckan blir väl förhållandevis lugn, mest jobbi vanlig ordning. Nu har barnen ökat på sin dagistid lite vilket är väldigt skönt, idag fick jag verkligen sova. Efter dagis skulle Victor till sjukhuset för provtagning och sen for vi förbi Citygross för att köpa lite Lovisavälling. Vi spanade också på lite julklappsalternativ. Nu börjar ju Lovisa önska sig saker, eller hon vet nog inte att hon önskar, men hon talar om ganska tydligt vad hon vill ha när hon ser det. Det blir en hel del kläder också till barnen till jul, de växer ju som ogräs. Lovisas garderob har uppdaterats friskt senaste tiden, men kan behöva mer och Victor nehöver difinitivt en massa nytt. Synd att det är så tråkigt att köpa pojkkläder, knappast något man blir glad av om man inte vill spendera en hel del pengar.

Min mage var lite tjorvig inatt, vet inte om det var magsjukan Silvio hade i fredags eller om det var veckans samlade trötthet och matslarv som visade sig. Det känns som tur är lite bättre idag även om det inte är helt bra, men illamåendet är borta.

Jepp, inte för att vi har gjort så våldsamt mycket. Vi var ute ett par timmar, dels skulle Victor till sjukhuset och ta ett prov och dels skulle Silvio hämta sina nya glasögon. Allt det fixades plus en påse lördagsgodis.
Får se vad vi hittar på imorgon, eftermiddagen ska ägnas åt att tvätta, men innan dess finns det ju gott om tid för påhitt.

Förresten, någon som ha bra förslag vad man kan lägga i barnens adventskalender? Jag har bara kommit på godis och pixiböcker, men godis bör det ju inte vara för mycket av. Något annat som är ganska smått och billigt, men ändå roligt för dem att få?