Vem kan klaga på vädret som varit senaste dagarna? Vi har haft det så himla soligt och fint, det gör verkligen sitt för att höja humöret. Med en finfin helg i bagaget känns det ännu bättre.

Visst var inledningen på helgen inte så rolig. Min lön blev katastroflåg den här månaden. Jag är ju föräldraledig på halvtid varannan vecka för att det ska fungera bra med barnen och tills nu har den ledigheten dragits av månaden efter så visst har en stor summa dragits från lönen, men jag har ju anpassat min ekonomi efter det. Nu skulle dock lönen justeras och min föräldraledighet skulle inte vara från dag till dag. Med det gjort så var ju avdraget redan gjort på min ordinarie lön samt att föregående månads avdrag kom också. Puh! Det var ganska känslosamt i fredags innan. Väl hemma igen gick jag igenom saker och ting riktigt grundligt och även om det blir en fruktansvärt snål månad så är räkningarna betalda och mat kommer vi att få i magen. Jag har också tur som har fina människor i min närhet som hjälper mig med vad de kan för att det ska bli lättare för mig.

För att spinna vidare på det är det ju inte idealt på något vis att ha så små marginaler, jag vill ha lite buffert och kunna klara lite ekonomiska smällar så det är dags för nya tag i jobbsökandet. Jag går på två olika linjer, den ena är ett heltidsjobb på dagtid och den andra linjen är att skaffa ett extrajobb eftersom jag ändå är ledig på förmiddagarna går det ju att klämma in lite extra där.

Helgen alltså, den har varit förbaskat fin i övrigt. Jag har haft den bästa av allt. Idag var det en riktigt skön eftermiddag utomhus med barnen och Silvio, det blev en långpromenad, pokémonjakt och fika. Det är fint att vi kan umgås lite såhär allihopa, jag tror att det gör så mycket för barnen. Trots att vi är separerade är vi ju på något vis ändå en familj och behöver varandra för att det ska fungera så bra som möjligt för barnen.
Det har även blivit en hel del umgänge med M, och det är ju som alltid fint som snus.

Efter en helg som denna känns det inte ett dugg motigt att gå in i en ny vecka med allt vad det innebär.

Alltid är det något. I måndags var det Victor som kräktes. Inget ovanligt med det egentligen, det händer ju lite titt som tätt när han härjat för mycket. Den här gången var det dock i samband med att det går väldigt mycket magsjuka på hans skola. Dumt att avfärda det som hans normala kräkningar alltså så vi fick snällt hålla oss till 48 h-regeln.

Det gav mig två dagar hemma med det lilla energiknippet. Han är ju inte den lugna att vara hemma med, men visst hann jag även få lite annat gjort .

Nu laddar vi för helg, inte så dumt det heller, en halvdag kvar för mig att jobba.

Jag fortsätter med min utrensning här hemma och visst sjutton är det skönt när det blir lite mer tomt på saker och det blir städat i diverse skrymslen och vrår. Det återstår visserligen en hel del, men det känns redan bättre och rensandet fortsätter.
Jag har överlag varit dålig på att rensa och ha mig, saker har liksom bara hängt med. Innan jag slog ner mina bopålar i min nuvarande lägenhet flyttade jag hut himla ofta som helst så det var lätt att bara slänga med alla saker, mycket var inte ens uppackat när nästa flyttlass gick.
Och här.. ptja, livet och orken har väl kommit emellan och saker har lagts på hög samlat med allt annat. Barn medför något slags prylsamlande av rang . Men nu så, nu ska allt onödigt och allt som kanske kan vara bra att ha någon gång försvinna. Har jag inte använt sakerna än lär jag knappast göra det sen heller.

Nackdelen med att jobba de tiderna jag gör är att fredagskvällen liksom försvinner. Att komma hem bortåt 22 gör en inte så pigg på att hitta på så mycket. Nåväl, i fredags blev det hemgång lite tidigare då vi var klara tidigt.

Helgen har i vanlig ordning ägnats åt återhämtning. Vila är en nödvändighet på helgerna, lite trist, men nödvändigt. I lördags var jag iväg en sväng med barnen och Silvio på eftermiddagen. Lovisa kunde äntligen köpa sin efterlängtade Hatchimal som varit slutsåld i flera månader så hon var överlycklig. Silvio behövde skjuts till ett par andra butiker och när vädret ändå var så himla fint blev det en sväng till Linnéparken för att spela pokémon.

Idag upptäckte jag att det fanns en söndagsöppen tipp, vilken lycka. Att åka till vanliga tippen en lördag är förenat med dåligt humör då det är låååånga köer och alldeles för mycket folk. Min söndagstur var mer lyckad, det var lugnt och sansat på den tippen jag åkte till så mitt ärende var snabbt avklarat. Därefter blev det några timmars häng med M, alltid lika trevligt. Vi har ju inte hunnit ses så mycket i veckan då våra arbetstider inte riktigt har varit kompatibla, så söndagshäng och fredagskaffe blev det.

Imorgon är det ny vecka och kidsen kommer hem igen. Det är lika härligt varje gång, jag saknar dem så mycket när de är hos Silvio, sen är det skönt att vila ett par dagar efter att de har varit här .

Det blev både en lång och en kort vecka. Arbetsveckan var ju minst sagt kort. Jag jobbar ju bara halvtid när jag har barnen så några timmar i måndags och några timmar i fredags hann jag skrapa ihop. Tiden går onekligen lite långsammare när man inte är sysselsatt med jobb.

Annars då? Vi har haft mysigt kattbesök några dagar. I torsdags var Silvio tvungen att åka iväg väldigt hastigt och undrade om jag kunde mata hans katt under tiden. Jag tyckte lite synd om katten som skulle få vara ensam så jag tog hem den till mig istället. Mysigt som attan även om han inte bjöd på så värst mycket sömn första natten . Det kändes tomt när han lämnades tillbaka idag, man vänjer sig verkligen snabbt.

Nåväl, imorgon lämnas barnen till Silvio igen så jag har en vecka med heltidsjobb framför mig. Sen är det mycket annat som också ska hinnas med. Jag håller lite sådär i största allmänhet på med att rensa här hemma. Det är så mycket saker som bara samlas så det är skönt att bli av med en del. Vårstädning kanske jag kan kalla det . En del har jag hunnit med i veckan, men så fort Victor är hemma och vaken blir det inte mycket gjort.

Veckan blev ju lite ofrivilligt lugn då jag bara jobbade en dag. Det kommer att kännas i lönekurvertet att det var just en vecka jag normalt jobbar heltid som blev en sjukvecka. Nåväl, i tisdag vaknade jag efter att ha sovit dåligt pga väldigt ont i halsen och sedan kom även huvud/nackvärk som kröp ner i axlarna. Inte på något sätt idealiskt för ett fysiskt krävande jobb så det blev sjukskrivning och bortåt fredag började jag känna mig fräsch igen, men jag vet hur mitt jobb är och att gå dit halvrisig gör bara att risigheten fortsätter så det kändes lika bra att vila ut risigheten helt och hållet.

Helgen var egentligen fullplanerad, men blev minst sagt ändrad. Lördag kväll skulle det egentligen vara restaurangbesök med vänner, men då en vän anmälde sig magsjuk fick vi skjuta det hela på framtiden. Det gav mig mer möjlighet att vila och det var ju inte fel det heller.
Idag, söndag, hade jag egentligen fullt med planer på saker att göra som jag inte gjort i veckan. Inget livsomvälvande, mer städa klart, storhandla och lite sånt som behöver fixas. Iställer hörde mister av sig tidigt på morgonen och undrade om vi inte kunde äta frukost och då blev det en låååång dag med honom istället. Storhandlingen klarade jag av efter att han åkt hem och nu känner jag att efter att ha varit upp tidigt är jag ganska så trött.